När ingenting finns kvar

Titel: När ingenting finns kvar
Tanke: Den här novellen är en dystopi som tar sin början i en värld där staten inte längre existerar och där klyftan mellan rika och fattiga är större än någonsin. Hoppas ni kommer finna det intressant!



Del 1
Fickorna som tidigare skramlat skramlar inte idag. Tystheten skriker i mina öron när det snabbt sjunker in, pengarna är slut. Mina ögon vandrar ner längs den tunna skjortan ner mot byxorna för att verkligen se efter om det inte är mina öron som spelar mig ett spratt. Det gör de inte. Även fast mina händer gräver djupare än någonsin vidrör de inte det minsta metall. Paniken kommer lätt över mig när jag nu förstår att jag står här tomhänt, utan pengar, utan husrum och utan familj.

Tankarna snurrar i mitt huvud, de vet varken ut eller in. Hjälplöst ser jag mig omkring i hopp om en lösning. Någon som kan hjälpa mig, någon som kan lösa allt åt mig, men jag hittar ingen. Det enda min blick möter i den hårda betonggränden är tidningshögar som liknar den jag sov på i natt. Människorna som har legat på dem har redan rört sig bort från platsen och jag är med andra ord helt ensam med all betong. Helt lämnad åt att lösa mina problem själv. Min blick fortsätter vandra längs de betongklädda väggarna som ser precis likadana ut som de väggarna jag brukade kalla för mitt hem. Lika gråa och kala med lika små fönster placerade på samma sätt. Bakom väggarna döljer sig ett antal små lägenhet på endast några kvadratmeter, precis lika många som i mitt gamla hem. I dessa bor hela familjer, även far- och morföräldrar om de fortfarande är vid liv vill säga. Ja, om jag inte visste bättre hade det kunnat vara mitt hem. Fast jag vet bättre än så, jag vet att mitt hem endast är en hög aska numera. Så även mina föräldrar.