Religion

Vad menar du med : '' någonting du inte vet finns?
Misstolkar det grovt

Jag känner min religion är rätt.

Jag har själv läst koranen och har tolkat det i min egen uppfattning.
Jag känner min religion är rätt för mig och det betyder inte jag plötsligt predika om det för nån som inte vill.

Jag var bara ärlig när jag erkände jag skulle vara rätt besviken om mitt framtida barn inte trodde i samma religion.
Religion är ett stort del av den mänsklighetens utveckling och är inte nåt förklaring på hur världen fungerande då.
Bara man väljer att tro på den religion som sin föräldrar har så är man inte direkt ''trångsynt''.

Med ''någonting du inte vet finns'' menar jag att du inte kan bevisa det. Ingen kan bevisa någon guds existens/icke-existens. På så vis tycker jag det är fel att lära ut saker man inte vet till barn som inte kan ta ställning till det här än. För om de hade varit födda någon annanstans hade kanske Hinduism varit den religion som de ''känner rätt''. ALLA som är troende ''känner sin religion rätt''. Att du skulle bli besviken är inget fel, men du måste väl lägga ut möjligheterna för dina barn att välja själva, och inte bara lägga fram, t.ex. Islam som enda religion?

''Bara man väljer att tro på den religion som sin föräldrar har så är man inte direkt ''trångsynt''.''

Absolut inte! Det här är inte barnens fel, det är föräldrarna som undanhåller verkligheten och andra möjligheter för barnen. Barnen är i de här fallen offer.

accioron: Tänkte bara tillägga att jag är uppvuxen med religion, men jag väljer ändå att utforska allt innan jag bestämmer mig. Man väljer ju själv om man är nöjd eller inte med det man redan vet.
Bara för att man lär ut en religion betyder inte det att man undanhåller "verkligheten" och andra "möjligheter". Varför tror du det för?
I så fall borde ju jag vara helt blind för allt annat vid det här laget

^ Självklart så är det inte så för alla! Det är inte så jag menar, men i huvudsak så tar barn efter föräldrarna och jag pratar om de fallen där föräldrarna inte visar på andra ''möjligheter'' så att säga. För sådana finns det en hel del av, tyvärr.

accioron
Jag tror du missförstod mig. Jag menar inte att samhället och kulturen är statisk! Den utvecklas och förändras hela tiden och ju mer vi kommer i kontakt med andra kulturer desto mer tar vi in och omvandlar till vårt eget för att passa in på det som redan finns. Det kan vara farligt att hävda annorlunda.
Just julen är ett väldigt dåligt exempel (förutom över det faktum att kulturen ständigt förändras) eftersom den från början inte alls har med något som helst kristet att göra. Man har faktiskt ingen som helst aning om när exakt Jesus föddes! Äldsta kända firandet av hans födelsedag är faktiskt från 200-talets Egypten där de kristna kopterna firade det 20 maj. Det var bara det att kristendomen kom i kontakt med Rom och Rom var en väldigt mäktig politisk allierad för den. I Rom firade man Saturnaliafestivalen i slutet av december då man åt, drack och festade. 25 december var en alldeles särskild högtidsdag kallad Natalis Invicti (De obesegrades födelsedag). När kristendomen etablerades och fick politiskt stöd i det romerska riket förlade man därför sin egen obesegrade gud på det datumet och kristnade således högtiden. När kristnandet blev etablerat i Norden passade datumet lika bra. Vi firade redan något som kallades jul här vid den tiden på året. (De skandinaviska språken är de enda i världen där benämningen på "jul" inte kan härledas till Jesus och kristendomen för övrigt.) Denna högtid har med vintersolståndet att göra och högtiden handlade egentligen om att fira att ljuset besegrade mörkret. Julen har däremot senare kommit att ”förvanskas” från denna hedniska offerfest och fått till sig kristna värderingar. Därför kan man kalla den en kristen högtid idag. Det här med att nya influenser som kommer in utgår från det som redan finns för att etablera sig och skapa något nytt är inte något som enbart har med kristendomen att göra. Det är så kulturutbyten sker generellt.

”Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, varför då hålla kvar med gamla kristna värderingar? Bara för att det varit en stor del av vårat samhälle betyder inte det att man måste behålla det.”

Hur ska jag förklara för att inte bli allt för vetenskaplig? Jag håller med dig om att man inte behöver hålla fast till allt som varit (och har heller aldrig påstått att kulturer och samhällen är statiska) och jag kallade mig för ateist tills jag började sätta mig in i kristendomen (och den fornskandinaviska religionen) i samband med arbetet med min uppsats för ett år sedan. Jag vet att många menar att historia inte alls har med nutiden att göra, men faktum är att vi är betydligt mer präglade av det förflutna än vi tror. Det tar oerhört lång tid att förändra en kultur och ett tankearv. I Sverige har vi levt med det i mellan 1500 och 1000 år. Ja, både samhället och kulturen har förändrats sedan dess (Inte minst för att vi faktiskt har en nationalstat som kallas Sverige (vilken växte fram hand i hand med att kyrkan etablerades). Det kanske låter konstigt och det är svårt att förklara utan långa utläggningar om begreppen kultur och religion. Vi skulle behöva ändra hela vårt tankearv, vår lagstiftning, vårt sätt att dela in och se på världen och på människan, våra normer och värderingar, vår moral och vår etik. Allt detta kan te sig självklart och naturligt, men är sällan det. Det leder också ofta till en rad missförstånd (som stundtals får katastrofala konsekvenser) när vi konfronteras med människor som är uppvuxna i ett annat samhälle och en annan kultur som inte är grundad på kristendomen.

accioron: Jo självklart. Men i dagsläget så finns det ju väldigt mycket möjligheter till att utforska religioner om man nu skulle vilja. Med tanke på internet och allt vad det är Men gör man inte det så är det väl antagligen för att man mår bra så som man lever redan. Mår man bra så... ja. Ser jag inget problem i det faktiskt. Även om en del människor tycker att "det här är inte rätt", så kommer det ju alltid finnas folk som tycker olika vad man än väljer att tro på. Så, ja

jag är en döpt kristen protestant men ser inte relionen seriöst

Milanima Oj, ja, jag missförstod första gången jag läste din text märkte jag nu!

Men jo, precis, jag vet att julen egentligen inte ursprungligen har med kristendomen att göra. Det var mer ett exempel på att den större delen av Sverige inte firar dessa högtider med kristendomen i baktanke.
Angående den sista delen så håller jag med.
''Vi skulle behöva ändra hela vårt tankearv, vår lagstiftning, vårt sätt att dela in och se på världen och på människan, våra normer och värderingar, vår moral och vår etik. Allt detta kan te sig självklart och naturligt, men är sällan det. Det leder också ofta till en rad missförstånd (som stundtals får katastrofala konsekvenser) när vi konfronteras med människor som är uppvuxna i ett annat samhälle och en annan kultur som inte är grundad på kristendomen.''

Jättebra formulerat och det var även det jag hade i tanke när jag skrev någonstans tidigare att religionen nog aldrig kommer att lämna oss eller ha inflytande då det har influerat vårat tankesätt, både till det bättre och det sämre.

Hotissue
Det jag tänker på är dock att om föräldrar får ett barn att bli så influerad av sin religion så finns chanserna (som är stora beroende på vilket sätt föräldrarna lär ut det) att de inte vill ta åt sig av annan information eller liknande. Jag hade en sådan vän en gång som vid väldigt ung ålder blev intvingad i en religiös grupp och hon vägrade att lyssna på vad som sas i skolan, för eller emot andra religioner. Det är hjärntvättning. Och om man inte klarar sådant så uppstår fler och fler konflikter.

Instämmer fullt ut med accioron. Keep it up! /childhoodlight

Jag (trevor) håller också med dig, accioron, om nästan allt du har skrivit. Dock tycker jag att religion är intressant att prata om, läsa om och diskutera, fast ja, det verkar ju du också tycka om, haha eller du fattar : D

Bra skrivet in the entire thread, anyway.

Jag är kristen, döpt, konfirmerad.. Men ateist... No offence!