En äkta Malfoy [SV]

meeeeeeeeerrrr nuuuu!!!!! super spännande ju!!

mer!

11.

Aurorerna verkade inte komma någon vart, så Al drog ilsket med sig Scorpius och Fred ut från McGonagalls kontor igen. De gick under osynlighetsmanteln ända fram till sällskapsrummet.
Där inne satt fortfarande Chloe, Marwin, Dominique och Rose runt kartan. När de såg att de andra kommit tillbaka ställde de sig genast upp.
– Nå? Vad hände? Sa de något? Vet de något om James? frågade Marwin.
– Han har blivit kidnappad av dödsätare, sa Scorpius, för Al verkade inte kunna få fram ett ord.
– Du skojar? utropade Dominique. Nej! Dödsätare, varför det?
– De vill ha pappa, sa Al tyst.
– Vad ska Aurorerna göra? Var är James? Håller de honom fången någonstans? sa Rose.
– Aurorerna verkar inte komma på vad de ska göra, sa Fred irriterat och satte sig ner i soffan bredvid de andra. De sa inte var han var någonstans heller.
– Tänk om pappa offrar sig till dem bara för att få tillbaka James, sa Al och brast i gråt. Rose och Scorpius skyndade sig fram och tröstade honom. De satte honom ner i en fåtölj och lät honom snyfta.
– Det tror jag inte, jag tror att han hittar ett sätt att befria honom utan att någon kommer till skada, det är ju Harry Potter vi pratar om, eller hur? sa Chloe.
– Pappa berättade för mig att Dumbledore, han som var rektor när pappa gick här, hade sagt att pappa var så stark för att han kunde älska, snyftade Al. Han kommer säkert att gå rakt till dödsätarna så att de kan döda honom och släppa James.
– Han är modig, sa Fred.
– Och alldeles för impulsiv, sa Rose. Det vore nog inte helt olikt honom att offra sig för sin son, precis som hans pappa gjorde.
Alla visste att det var helt sant. De hade alla hört historien om Harry Potter mer än en gång och visste att det var precis vad han kunde tänkas göra.
– Jag måste gå ner till Hagrid, sa Al efter ett tag. Han känner pappa och kan övertala honom att tänka igenom allt först.
– Vi följer med! sa alla i kör och trängdes för att komma ut genom porträtthålet.
De gick ner mot Hagrids stuga med bestämda steg. Än så länge var det inte ens mörkt så de hade sin fulla rätt att gå ut här, sa de till sig själva, även om de hade små aningar om att ifall någon såg Albus Potter vara ute och gå på skolområdet, skulle de genast ta honom i säkerhet.
När de kom fram till Hagrids stuga och knackade på öppnade Hagrid direkt.
– Oj, ni va många idag! Men Albus, jag tycker nog att du borde va i säkerhet inne i slottet nu, under dom här omständigheterna…
– Nej, Hagrid, vi måste prata med dig, sa Al.
– Okej, visst, kom in här då. Men jag har redan Neville på besök, så kanske…
– Jag ska ändå gå, sa professor Longbottom och reste sig.
– Nej, sa Rose plötsligt.
Alla tittade oförstående på henne.
– Kan du inte berätta om Dumbledores Armé, Neville? frågade hon.

MER!

*bevakar*

Spännande! Kan de fortsätta heta DA? varför inte HA (Hogwartsarmé eller HarrysArmé)

Jaa, det var smart ju, men jag har redan skrivit jättemånga kapitel i förväg och det skulle bli jobbigt att ändra allt då, hm :o

Det var bara ett kul förslag..

Det var ett BRA förslag också ju :3

Jättebra!