Life - Lupple & Medi PRS

Hon skakade på huvudet.
"Jag vet inte. Kanske är knäpp." Hon suckade och höll skrivet till dig.
"Han är mitt allt."

Hon nickade leendes. " Man ska vara nervös på sin bröllopsdag." Sa Mistril leendes.

"Är det verkligen så?" Frågade hon och såg på henne.
"Så här nervös? Att man tror man ska svimma?" Hon visade sin hand som darrade.

Mi flinade roat och nickade. " Ja såklart. Jag tror det är det vanligaste. Tänk de som gifter sig utan att veta vem det är de ska gifta sig med. Du känner din blivande man. Han är far till dina barn. " Log hon ömt.

Hon nickade och slöt ögonen.
"Kan jag få lite vatten? Jag tror jag kommer svimma annars." Hon såg nu blek ut i spegeln.
"Och öppna gärna ett fönster snälla."

Mistril öppnade blixtsnabbt ett fönster och gav henne iskallt vatten i ett glas.

Snabbt drack hon det och ställde ner det.
"Det var så gott." Viskade hon och såg på Mi.
"Vi kan fortsätta tror jag."

Luna och Mel fortsatte att fläta hennes hår som en väv med pärlor i underbara mönster.

Hon betraktade sig själv och tappade hakan.
"Ni är underbara. Att mitt hår ser så här. Jösses." Sa hon och log svagt.

Mel såg på henne med orolig blick. " Tycker du om det?" Frågade hon oroligt.