Samantha Cooper; ett äventyr med marodörerna

JAA!

Snälla, snälla Dobby15 hur kan du ens fråga något sådant? Klart vi vill ! ♥ :]]]

Ja exakt!!!^^

Haha, här kommer ett då!

Kapitel 17

En månad senare, hade allting om den lilla insidentet över Voldemort försvunnit och allting var helt och hållet återställt. Förutom då att personen som hade förtrollat Samantha hade blivit bortvisad ur skolan. Inte för att Samantha hade blivit helt och hållet förvånad över att just den killen hade varit från Slytherin.
”Crabbe har alltid varit ett svin!”konstaterade James då han slog sig ner bredvid Samantha i soffan i uppehållsrummet. Hon himlade med ögonen mot honom, han flinade och knuffade till henne.
”Jag håller med, om jag någonsin får se honom igen så tänker jag slå in käkbenet på honom!” sade Sirius hotande och kastade sig ner på andra sidan om Samantha. Han gav henne en snabb kyss på kinden och hon log snabbt mot honom. ”Vad läser du?”
”Läxor”, svarade hon med en grimas.

”Du läser läxor nu?! vi har ju jullov!”utbrast Remus som plötsligt hade kommit in i rummet. Nu saknades endast Lily och Melissa. Då skulle hela gänget vara samlat, det konstigaste över den senaste månaden var att Remus hade blivit tillsammans med Melissa. Hon hade visst varit hemligt förtjust i honom ända sedan första klass. Samantha skämdes en aning över att hon inte hade vetat om det.

”Exakt, men jullovet gäller inte hela livet!”sade Samantha allvarligt och vände tillbaka blicken mot boken. Sirius suckade och lutade sig bakåt i soffan.
”Här är tråkigt”, gnällde han och vände blicken mot James, ”vi borde hitta på något.”
”Med hela skolan?”föreslog James myndigt. ”Vi kan ju leka något?”
”Vi är inte tre”, konstaterade Remus och James suckade.
”Nej, men det kunde ju vara kul!”utbrast han och studsade upp från sin sittplats. ”Vi samlar alla elever i stora salen, efter att vi frågat lov av Dumbledore såklart.”
”Kanske det kunde vara kul”, sade Sirius och ryckte boken ur händerna på Samantha.

”Nej!”sade hon ilsket. ”Ge mig den!”
”Nepp, inte förrän du följer med oss ner,” sade han menande och Samantha suckade innan hon nickade uppgivet.
”Okej då, det kan ju vara kul”, erkände hon och Sirius kramade om henne hårt, ”Sirius, ingen luft!”
”Förlåt då”, muttrade han och ställde sig upp.
”Bra! Sirius och Sam, ni letar upp Lily och Melissa medan jag och Remus går till rektorn!” sade James och lade händerna vid sidorna.
”Du liknar en idiot.”sade Remus allvarligt och hoppade undan för slaget från James. Remus sprang ut ur rummet med James jagandes efter sig. Sirius skakade på huvudet och smekte bort ett hårstrå från hennes öga. Hon log mot honom och han rynkade pannan.

”Vad är det?”frågade han bekymrat. Samantha viftade bort det med en handgest.
”Inget”, sade hon övertygande och han såg genomträngande på henne.
”Säkert?”frågade han allvarligt och Samantha skrattade.
”Ja! Dumbom, ge upp!”sade hon och Sirius log glatt.
”Bra, jag var redan rädd att du hade hamnat i trans igen.”erkände Sirius lättat och kramade milt om henne. Samantha begravde ansiktet mot hans bröst och kände hans varma hjärtslag. Så levande och kärleksfulla, han var den bästa killen som Samantha någonsin träffat.
”Inte då”, sade Samantha. Hon stängde hårt ögonen och kände hur nervositeten steg inuti henne. Hon skulle så småningom berätta för honom, den stora hemligheten som hade tyngt ner henne ända sedan jullovet hade börjat för en vecka sedan. Ingen visste om den, inte ens Lily. Hon skulle berätta, så småningom då hon skulle ta modet till sig och berätta det. Hon var endast livrädd över att han skulle lämna henne för det.

Azum

Meer så snart som du hinner, kan och vill!

Åh ! ♥
Underbart ! Fanastiskt ! Utormoderntligt ! Awesome ! ♥

Jättebra! Har mina misstankar om vad hemligheten är...

Jättebra!!! Jag har också en liiiiten aning kanske.....

Greeeeeeeeeat!