Vi som vill skriva utan att tävla

Här är nåt jag skrev på hösten:

Jag ser fåglarna flyga iväg med min sommar.

Jag ser hur det sista lilla försvinner.

Kvar lämnar de bara kall och ensam vinter.


Berätta gärna både bra saker och tips för förbättring

Min dikt vid namn 1-10:

Ett.
När gör jag äntligen rätt?
Två.
Är det när jag lär mig gå på tå?
Tre.
Är det när jag kan låtsas-le?
Fyra.
Är det när jag slutar yra?

Ett, två, tre, fyra.

Fem.
Ska jag kanske ta en godisrem?
Sex.
Eller räcker det med ett kex?
Sju.
Kanske ska inte korna säga mu.
Åtta.
Kanske är jag bara en råtta.

Fem, sex, sju, åtta.

Nio.
Nästan framme, det kanske räcker att flytta till Rio.
Tio.
Men det kanske bara är saker som sker på Bio.

AlexZz
jättebra!

Tack detsamma.

Hur han känner, hur han mår,
Vad han heter, var han bor
Blir aldrig nånsin viktigt,
Då du ser det som finns påriktigt.

Superfin!

Utan att se, utan att känna, utan att veta, dras vi till varandra, två öden som flätas ihop till ett...

Ett exempel på konstiga saker som dyker upp i mitt huvud, fattar bara att det handlar om kärlek, och det ska föreställa min egna dikt x)

Den var fin!

To never take those whom you are close to for granted,
should more often be questioned than enchanted;
hence the social game is always richer,
do ask the boy with a broken pitcher,
with they we do not know,
than with they we - unwillingly forced - are bound to know.
Do ask the boy with the broken pitcher,
the son will not lie, nor question you from below.

Du kommer aldrig att vinna då,
du följer samma och samma spår.
Du tror du är tuff och flinar sött,
men din själ har för länge sedan dött.
Att sjunka så lågt som du gör,
men jag kommer vinna, innan vi dör.

Till en i min skola, som trakasserar mig och försöker få mig arg. Hon mobbar också andra, och umgås med en av de populära flickorna. Hon är då dryg, och det har hon alltid varit.

Kleeif, bra!