Tillan Sato
Elev
|
Håller på med middag. Kycklingcurry med ris. Så enkelt att det inte ens behövs ett recept, vilket jag ändå nästan aldrig använder då jag lagar mat. Jag experimenterar och använder mig av fingertoppskänslan.
Att laga mat är kul 
Vad står på eran middagsmeny ikväll
The Force will be with you, always!
9 maj, 2023 18:08
|
Medi
Elev
|
15 maj, 2023 20:41
|
Nepflite
Elev
|
Idag gjorde jag något som jag aldrig trodde att jag skulle göra.
Jag gick till banken och skaffade bank id och Swish.
Snälla kan någon vänlig själ kommentera mina noveller. Vill skriva vidare i nytt inlögg
17 maj, 2023 21:01
|
Kattbjörn
Prefekt
|
Spoiler:
Tryck här för att visa!Så fort jag umgåtts lite med någon utanför mitt hushåll så känner jag mig så otroligt fruktansvärt ensam. Det är som om att eftersom det händer så väldigt sällan så inser jag hur ensam jag egentligen är. Den här känslan att de vänner jag har betyder mer för mig än vad jag betyder för dem äter sakta upp mig inifrån.
20 maj, 2023 18:40
|
Katla
Elev
|
ledsen & hopplös as per usual. men har på mig gulligt smink idag iaf
♏︎
22 maj, 2023 23:41
|
Velleity
Elev
|
Har lyckats kugga 4 uppkörningar denna månaden. Fattar inte hur det kan vara så svårt? Går bara sämre för varje gång också
 
23 maj, 2023 15:37
|
Borttagen
|
TW alkohol
Spoiler:
Tryck här för att visa!
Jag känner mig så jävla isolerad. Jag känner inte att jag kan prata med en vän om detta eller någon i familjen. Egentligen inte nån. Jag vet inte heller vad jag ska göra.
Okej så jag säger det igen, TW för alkohol och våld i nära relationer.
Jag och min flickvän har varit tillsammans i några år och hon är verkligen den klokaste, roligaste, snällaste, finaste tjejen som finns och jag älskar henne över livet. Vi har det så satans bra och vår relation är fin.
Men, såklart finns det ett men. Alla relationer har ju sina dåliga dagar och det är inget konstigt men när vi hade varit tillsammans ett tag så märkte jag att många av våra utekvällar slutade med bråk eller att jag på något sätt inte gjort det hon velat eller velat gå hem tidigt eller sagt att hon borde ta det lugnt med drickandet slutar med bråk eller att hon ger sig på mig.
I början var det inte alls så utan det var något som bara eskalerade mer och mer och tillslut hände kvällen som jag fortfarande snart 1 år senare fortfarande får flashbacks till och mår riktigt jävla dåligt över.
Vi hade haft en vanlig utekväll och skulle gå och köpa mat. Men alla ställen hade stängt. Det var tydligen mitt fel. Hon börjar då att tjafsa med mig (jag håller mig lugn för jag vet hur det alltid går) och hon blir mer och mer aggressiv och kastar sedan ur sig "Men asså det är ju för att du är helt jävla STÖRD"
Det låter kanske inte så grovt egentligen men, det är det ordet jag själv använder i mina värsta stunder mot mig själv och hur jag förklarar hur jag känt mig hela livet och hur jag ofta kan se mig själv.
(Fått veta nu på senaste att man ej ska använda det ordet tror jag för att det är nedtryckande mot personer med funktionsvariationer så jag ber om ursäkt!)
Men iallafall så slänger hon det ordet som kan såra mig mest rakt på mig och jag blir bara helt kall. För om till och med min flickvän som jag gråtit till, förklarat hela situationen kring ordet och de känslorna jag har, använder det mot mig så måste det vara sant allt jag känt hela livet. Det kändes bara som en kniv rakt in i hjärtat.
Hon fortsätter kasta ord på mig och jag ber henne sluta och då gör hon det andra som hon VET är min största rädsla. Åter igen så använder hon min "svaga" punkt för att medvetet såra mig känns det som?
Jag har en otrolig skräck för att något ska hända henne, att någon skadar henne eller att hon ska försvinna. Det är den största rädslan jag har. Det vet hon om.
Så det hon gör är att hon springer iväg. Hon lämnar mig mitt i stan och försvinner. Svarar inte i telefonen och jag har ingen aning om vart hon är eller vad som händer. (jag har grova katastroftankar) Men tillsist svarar hon efter vad som känns som en evighet. och jag frågar lugnt "Hej, vart är du någonstans så kan jag komma och möta dig?" då säger hon bara med en retsam röst "Borta" och klickar av samtalet. Det var så jävla hemskt. Jag fick springa runt efter 03 och leta efter henne.
Liknande händelser med sparkar, puttar, ord har hänt både innan och efter det och varje gång, varje gång dagen efter så vaknar hon och gråter och säger "jag är en så dålig flickvän".. så det blir JAG som får trösta HENNE. Ja, jag vet själv hur det låter.
Men iaf. Nu var det ett tag sedan, ganska länge sedan något hände, mycket för att vi inte gått ut och festat eller att hon avstått dryck ibland.
Men nu på lördag. Det är också därför jag sitter och skriver nu för att jag har sådan jävla ångest. Så ska hon vara med på ett uppträdande och de ska dricka innan. Hon kommer alltså börja dricka alkohol redan 08.00 och tydligen ska vi ut på kvällen också. Vilket inte var planerat först.
Jag har bara en sådan otroligt stark magkänsla av att det inte kommer bli bra. Hon kommer dricka för mycket alkohol och då blir det aldrig bra.
Jag mår bara så jävla dåligt och jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner mig också så ensam. och ja, vi har pratat om detta måååånga gånger och efter varje händelse. Men det är som om att om det inte händer 2/3 utekvällar så är det okej? för "Förra gången var jag ju inte så, det är som om du vill att jag ska vara perfekt" ja, hon sa så sist. Men? jag då? Jag har aldrig givit mig på dig? Aldrig sagt något elakt eller varit våldsam?
Jag vet själv att om min tjejkompis hade berättat detta om sin pojkvän hade jag inte reagerat bra. Så jag vet hur det ser ut, men. Alla fina stunder som är 95% av tiden är för bra.
Om någon känner igen sig eller så, uggla gärna ♥
25 maj, 2023 23:48
|
ella potter
Elev
|
Jag redovisar min kandidat om 6 och en halv timme och jag sitter med min opponents uppsats (ute i god tid, jag vet). Ska opponera på en av mina bästa kompisar i klassen och jag vet att hon är galet trött på plugget och bara vill att det här ska vara över. Jag vill inte vara jobbig... men hennes text är inte bra. Jag förstår inte att hennes handledare - som är proffs på sånt här och har läst hennes text flera gånger - inte har sagt något. Hon har gjort ett jättebra arbete och jag tycker verkligen att det är jätteintressant, men så som hon skrivit är det jättesvårt att förstå något. Dilemmat blir att jag vill hjälpa henne bli bättre. Genom att ge ordentlig feedback ökar chansen att hon blir godkänd, men det jag har att säga kommer ta tid och ansträngning att fixa. Jag vet inte vart gränsen går för att hon ska bli godkänd och det känns fel att hålla tillbaka och inte ge henne alla tips jag kan. Borde självklart ha tänkt på det här för flera dagar sen men inte så mycket att göra åt det nu.
Thank you for comming to my TED talk
 
26 maj, 2023 01:27
|
Solkatten
Elev
|
Skrivet av Borttagen: TW alkohol
Spoiler:
Tryck här för att visa!
Jag känner mig så jävla isolerad. Jag känner inte att jag kan prata med en vän om detta eller någon i familjen. Egentligen inte nån. Jag vet inte heller vad jag ska göra.
Okej så jag säger det igen, TW för alkohol och våld i nära relationer.
Jag och min flickvän har varit tillsammans i några år och hon är verkligen den klokaste, roligaste, snällaste, finaste tjejen som finns och jag älskar henne över livet. Vi har det så satans bra och vår relation är fin.
Men, såklart finns det ett men. Alla relationer har ju sina dåliga dagar och det är inget konstigt men när vi hade varit tillsammans ett tag så märkte jag att många av våra utekvällar slutade med bråk eller att jag på något sätt inte gjort det hon velat eller velat gå hem tidigt eller sagt att hon borde ta det lugnt med drickandet slutar med bråk eller att hon ger sig på mig.
I början var det inte alls så utan det var något som bara eskalerade mer och mer och tillslut hände kvällen som jag fortfarande snart 1 år senare fortfarande får flashbacks till och mår riktigt jävla dåligt över.
Vi hade haft en vanlig utekväll och skulle gå och köpa mat. Men alla ställen hade stängt. Det var tydligen mitt fel. Hon börjar då att tjafsa med mig (jag håller mig lugn för jag vet hur det alltid går) och hon blir mer och mer aggressiv och kastar sedan ur sig "Men asså det är ju för att du är helt jävla STÖRD"
Det låter kanske inte så grovt egentligen men, det är det ordet jag själv använder i mina värsta stunder mot mig själv och hur jag förklarar hur jag känt mig hela livet och hur jag ofta kan se mig själv.
(Fått veta nu på senaste att man ej ska använda det ordet tror jag för att det är nedtryckande mot personer med funktionsvariationer så jag ber om ursäkt!)
Men iallafall så slänger hon det ordet som kan såra mig mest rakt på mig och jag blir bara helt kall. För om till och med min flickvän som jag gråtit till, förklarat hela situationen kring ordet och de känslorna jag har, använder det mot mig så måste det vara sant allt jag känt hela livet. Det kändes bara som en kniv rakt in i hjärtat.
Hon fortsätter kasta ord på mig och jag ber henne sluta och då gör hon det andra som hon VET är min största rädsla. Åter igen så använder hon min "svaga" punkt för att medvetet såra mig känns det som?
Jag har en otrolig skräck för att något ska hända henne, att någon skadar henne eller att hon ska försvinna. Det är den största rädslan jag har. Det vet hon om.
Så det hon gör är att hon springer iväg. Hon lämnar mig mitt i stan och försvinner. Svarar inte i telefonen och jag har ingen aning om vart hon är eller vad som händer. (jag har grova katastroftankar) Men tillsist svarar hon efter vad som känns som en evighet. och jag frågar lugnt "Hej, vart är du någonstans så kan jag komma och möta dig?" då säger hon bara med en retsam röst "Borta" och klickar av samtalet. Det var så jävla hemskt. Jag fick springa runt efter 03 och leta efter henne.
Liknande händelser med sparkar, puttar, ord har hänt både innan och efter det och varje gång, varje gång dagen efter så vaknar hon och gråter och säger "jag är en så dålig flickvän".. så det blir JAG som får trösta HENNE. Ja, jag vet själv hur det låter.
Men iaf. Nu var det ett tag sedan, ganska länge sedan något hände, mycket för att vi inte gått ut och festat eller att hon avstått dryck ibland.
Men nu på lördag. Det är också därför jag sitter och skriver nu för att jag har sådan jävla ångest. Så ska hon vara med på ett uppträdande och de ska dricka innan. Hon kommer alltså börja dricka alkohol redan 08.00 och tydligen ska vi ut på kvällen också. Vilket inte var planerat först.
Jag har bara en sådan otroligt stark magkänsla av att det inte kommer bli bra. Hon kommer dricka för mycket alkohol och då blir det aldrig bra.
Jag mår bara så jävla dåligt och jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner mig också så ensam. och ja, vi har pratat om detta måååånga gånger och efter varje händelse. Men det är som om att om det inte händer 2/3 utekvällar så är det okej? för "Förra gången var jag ju inte så, det är som om du vill att jag ska vara perfekt" ja, hon sa så sist. Men? jag då? Jag har aldrig givit mig på dig? Aldrig sagt något elakt eller varit våldsam?
Jag vet själv att om min tjejkompis hade berättat detta om sin pojkvän hade jag inte reagerat bra. Så jag vet hur det ser ut, men. Alla fina stunder som är 95% av tiden är för bra.
Om någon känner igen sig eller så, uggla gärna ♥
Kan du inte be henne att sluta dricka? Särskilt med tanke på hur elak hon blir och att hon dessutom verkar ångra det sedan. Finns det någon speciell anledning till varför hon dricker? Annars känns det mest bara onödigt och dumt att göra det. Hon kan väl ta något alkoholfritt eller något. Om hon VERKLIGEN brydde sig så hade hon ju iaf försökt sluta, såvida det kanske inte är något beroende kanske.
"If you expect disappointment, then you can never really be disappointed."
26 maj, 2023 16:22
|
Borttagen
|
Skrivet av Solkatten: Skrivet av Borttagen: TW alkohol
Spoiler:
Tryck här för att visa!
Jag känner mig så jävla isolerad. Jag känner inte att jag kan prata med en vän om detta eller någon i familjen. Egentligen inte nån. Jag vet inte heller vad jag ska göra.
Okej så jag säger det igen, TW för alkohol och våld i nära relationer.
Jag och min flickvän har varit tillsammans i några år och hon är verkligen den klokaste, roligaste, snällaste, finaste tjejen som finns och jag älskar henne över livet. Vi har det så satans bra och vår relation är fin.
Men, såklart finns det ett men. Alla relationer har ju sina dåliga dagar och det är inget konstigt men när vi hade varit tillsammans ett tag så märkte jag att många av våra utekvällar slutade med bråk eller att jag på något sätt inte gjort det hon velat eller velat gå hem tidigt eller sagt att hon borde ta det lugnt med drickandet slutar med bråk eller att hon ger sig på mig.
I början var det inte alls så utan det var något som bara eskalerade mer och mer och tillslut hände kvällen som jag fortfarande snart 1 år senare fortfarande får flashbacks till och mår riktigt jävla dåligt över.
Vi hade haft en vanlig utekväll och skulle gå och köpa mat. Men alla ställen hade stängt. Det var tydligen mitt fel. Hon börjar då att tjafsa med mig (jag håller mig lugn för jag vet hur det alltid går) och hon blir mer och mer aggressiv och kastar sedan ur sig "Men asså det är ju för att du är helt jävla STÖRD"
Det låter kanske inte så grovt egentligen men, det är det ordet jag själv använder i mina värsta stunder mot mig själv och hur jag förklarar hur jag känt mig hela livet och hur jag ofta kan se mig själv.
(Fått veta nu på senaste att man ej ska använda det ordet tror jag för att det är nedtryckande mot personer med funktionsvariationer så jag ber om ursäkt!)
Men iallafall så slänger hon det ordet som kan såra mig mest rakt på mig och jag blir bara helt kall. För om till och med min flickvän som jag gråtit till, förklarat hela situationen kring ordet och de känslorna jag har, använder det mot mig så måste det vara sant allt jag känt hela livet. Det kändes bara som en kniv rakt in i hjärtat.
Hon fortsätter kasta ord på mig och jag ber henne sluta och då gör hon det andra som hon VET är min största rädsla. Åter igen så använder hon min "svaga" punkt för att medvetet såra mig känns det som?
Jag har en otrolig skräck för att något ska hända henne, att någon skadar henne eller att hon ska försvinna. Det är den största rädslan jag har. Det vet hon om.
Så det hon gör är att hon springer iväg. Hon lämnar mig mitt i stan och försvinner. Svarar inte i telefonen och jag har ingen aning om vart hon är eller vad som händer. (jag har grova katastroftankar) Men tillsist svarar hon efter vad som känns som en evighet. och jag frågar lugnt "Hej, vart är du någonstans så kan jag komma och möta dig?" då säger hon bara med en retsam röst "Borta" och klickar av samtalet. Det var så jävla hemskt. Jag fick springa runt efter 03 och leta efter henne.
Liknande händelser med sparkar, puttar, ord har hänt både innan och efter det och varje gång, varje gång dagen efter så vaknar hon och gråter och säger "jag är en så dålig flickvän".. så det blir JAG som får trösta HENNE. Ja, jag vet själv hur det låter.
Men iaf. Nu var det ett tag sedan, ganska länge sedan något hände, mycket för att vi inte gått ut och festat eller att hon avstått dryck ibland.
Men nu på lördag. Det är också därför jag sitter och skriver nu för att jag har sådan jävla ångest. Så ska hon vara med på ett uppträdande och de ska dricka innan. Hon kommer alltså börja dricka alkohol redan 08.00 och tydligen ska vi ut på kvällen också. Vilket inte var planerat först.
Jag har bara en sådan otroligt stark magkänsla av att det inte kommer bli bra. Hon kommer dricka för mycket alkohol och då blir det aldrig bra.
Jag mår bara så jävla dåligt och jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner mig också så ensam. och ja, vi har pratat om detta måååånga gånger och efter varje händelse. Men det är som om att om det inte händer 2/3 utekvällar så är det okej? för "Förra gången var jag ju inte så, det är som om du vill att jag ska vara perfekt" ja, hon sa så sist. Men? jag då? Jag har aldrig givit mig på dig? Aldrig sagt något elakt eller varit våldsam?
Jag vet själv att om min tjejkompis hade berättat detta om sin pojkvän hade jag inte reagerat bra. Så jag vet hur det ser ut, men. Alla fina stunder som är 95% av tiden är för bra.
Om någon känner igen sig eller så, uggla gärna ♥
Kan du inte be henne att sluta dricka? Särskilt med tanke på hur elak hon blir och att hon dessutom verkar ångra det sedan. Finns det någon speciell anledning till varför hon dricker? Annars känns det mest bara onödigt och dumt att göra det. Hon kan väl ta något alkoholfritt eller något. Om hon VERKLIGEN brydde sig så hade hon ju iaf försökt sluta, såvida det kanske inte är något beroende kanske.
Jag sätter som spoiler pga långt och TW.
Spoiler:
Tryck här för att visa! Det var ett tag som jag själv var nykter i flera månader för att visa henne att hon inte behöver vara själv i det eller känna sig utanför i sammanhang som många kan känna men hon klarade då 1 helg utan alkohol och sedan var det tillbaka. Men nu var det länge sedan vi gick ut och senast gick det bra för att hon tog det lugnt så det kanske är på bättringsvägen men jag tror som du säger att under en tid hade hon problem med alkoholen för hon drack alltid för mycket, inte ofta men alltid för mycket som slutade i bråk eller att jag fick släpa hem henne medvetslös. Men som sagt. Är orolig för imorgon och det blir en form av trauma då jag nu alltid får ångest och blir otroligt stressad varje gång vi ska gå ut tillsammans eller att hon ska ut med vänner, då är det ännu värre.
Tack för att du svarade ♥
26 maj, 2023 19:12
|
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen