ifall Harry hade haft en syster

Ni är så snälla som fortsätter att följa våran FF, även fast vi inte skrivit på ungefär 5 år.. Hehe..
Men vi har sportlov om en vecka, vilket betyder en del kapitel ( förhoppningsvis om jag inte glömmer bort mig medan jag kollar på Supernatural..) och att hermioneemma glömmer bort sig medan hon läser.. Heheheheh.
Nästa kapitel kommer imorgon! ^^ Tack återigen för att ni följer, tacksamma är vi!

Jaaaaaaaa!!!!!!!!!!!!!!

Hejsan svejsan! Här kommer det ett kapitel! Jag spelar Alice, ju, så detta kommer spelas ur Alices perspektiv.
**************************************
Efter en tråkig lektion med Hufflepuff, begav jag mig upp till uppehållsrummet för att ta det lugnt innan lunch.
'' Stopp! Lösenord, tack! '' Harklade damen på tavlan.
Jag suckade och tog ett djupt andetag.
'' Wermus Octipus.'' Mumlade jag innan jag kollade surt på tavlan.
'' Kolla inte på mig sådär!'' Röt hon till men snabbt flyttades hon åt sidan och jag steg in.
'' Surpuppa...'' Mumlade jag surt och tavlan steg åt sidan igen.
Jag satte mig på den vinröda soffan som hade ett lent tyg, som siden.
Innan jag ens hann ta tag om en bok, steg en panikslagen Maggie in till rummet.
'' ALICE!! DÄR ÄR DU JU!!'' Skrek hon panikslaget och sprang fram mot mig.
'' Det finns något.. Du bör veta.'' Mumlade hon och kollade på mig medan hon drog stora andetag.
'' Vadå? '' Mumlade jag chockat, aldrig har jag sett en panikslagen Maggie, tills nu.
'' Har...'' Påbörjade hon innan en elev steg in galopperandes.
'' Hej Alice! Hejsan Maggie! '' Log Hermione och galopperade fram mot oss.
'' Heeej! '' Log jag och kollade på Hermione som log stort och tittade på oss.
'' Låt mig gissa, du vill att vi läser igenom din läxa?'' Suckade Maggie men log till.
'' .. Du känner mig så väl! '' Log hon och sträckte fram sitt pergamentrulle som hade läskigt, LÄSKIGT mycket text.
'' Herre min.. Hur mycket! Hur orkar du? Inte ens vi orkar, hallååå?'' Flinade jag, men stirrade ändå häpet mot rullen.
'' Äsch, du känner ju väl mig..''
Maggie läste igenom rullen noga, hon verkade vara .. Så fokuserad?
'' Den är nära till perfekt, riktigt bra! '' Log Maggie och gav tillbaka pergamentrullen.
'' Tack!'' Log hon och galopperade iväg, men började sedan skutta.
Jag vände blicken mot Maggie som satte sig ner igen.
'' Så.. Vad var det du ville säga?'' Frågade jag henne undrandes.
Hon skakade på huvudet.
'' Inget. Det var ingenting.'' Log hon och gick ner till matsalen.
Vi båda gick ner, och satte oss på det långa bordet med högljudda elever som skrek, tjöt och fnissade.
'' Hallå! Vänta!'' Skrek en bekant röst och vi slog blicken åt sidan.
Lacey, självklart.
'' Sluta lämna mig! '' Fnös hon till irriterat och satte sig ner.
Maggie fnissade, innan Lacey blängde på henne.
Vi började lägga mat på tallriken, och äta för fullt medan vi skrattade, fnissade och tjöt.
Plötsligt känner jag en kall hand på min högra axel.
Jag vände mig om och såg Mcgonagall som tittade förskräckt på mig.
'' Jag är rädd att du måste följa med mig, Alice.'' Sa hon och tog bort sin hand.
'' J..ah..a? '' Mumlade jag och ställde mig upp.
'' VA? VAD HAR DU GJORT NU DÅ?! '' Skrek Lacey med mat i munnen.
'' Sluta genast med det där! '' Blängde Mcgonagall på Lacey innan hon raskt började stiga ut från salen.
Jag följde efter med stora, och raskande steg.
Efter ett tag gående, kom vi fram till ett kontor som vi snabbt gick in till.
Framför oss, satt Dumbledore.
'' Potter, jag är så glad att du är här. Varsågod, sätt dig.'' Sade han med en mjuk röst, och nickade mot en stol framför honom.
Jag fattade ingenting, men satte mig på stolen.
'' Jo, Potter. Det är så att..'' Påbörjade han innan han suckade till och tittade mot Mcgonagall som nickade.
'' Ja?'' Tittade jag oroligt mot Dumbledore.
'' Jag är rädd, att du har en biologisk bror, i Hogwarts, som du inte känner till..''
Va? Seriöst? Va? Drömmer jag? Hörde jag nyss att jag hade en biologisk bror som går här med mig?
'' Vem?'' Mumlade jag och svalde en stor klump.
Dumbledore förblev tyst ett tag innan han sade det.
'' Harry Potter.''
*************
Såja, här kom kapitlet som nog många har längtat efter! Såklart är inte historian slut än, mycket mer väntas på! Hoppas att ni gillade kapitlet, kram!

bra!

MEEEEGAAA!!!

Awesome!♥
Men försök att tänka bort alla "till" för de behövs egentligen inte

hohejoj! Nu ska jag skriva nästa kapitel som ska vara i Maggies perspektiv.


Vart var Alice? hon hade vart borta jätte länge nu och snart började nästa lektion.
" När börjar nästa lektion?", frågade Lacey
" Typ snart men vi måste gå snart för det tar ganska lång tid att gå till försvar mot svart konster och trapporna brukar alltid röra sig"
" Men vi kan väl inte gå tänk om Alice kommer tillbaka"
Det var nästan tomt i Stora Salen och vi skulle nog komma försent om vi väntade längre.
" Hon kanske redan är där och väntar på oss" svarade jag. Men egentligen så tror ingen av oss att hon har gått upp utan oss men vi har ungefär två minuter på oss och om hon fortfarande är med McGonagall har hon ju en bra anledning ifall hon kommer försent.

När i äntligen kom in i klassrummet hade det redan gått tio minuter och vi fick tio poängs avdrag från Gryffindore ,det var Professor Quirrell och han stammade som vanligt när han skulle säga något. Jag såg inte Alice någon stans och Lacey verkade inte bry sig, hon var upptagen med att viska med Cho och lite då och då fnissade de lite. Ibland undrar jag om någon lyssnar på Quirrell. De flesta gör samma sak som Lacey och Cho och de andra sitter och ritar eller viskar några besvärjelser under bordet.

Vi var påväg ner till Stora Salen för att kolla om hon gått dit.
" Maggie Lacey där är ni ju jag har letat överallt."
" Varför kom du inte till lektionen?" frågar Lacey snabbt.
" Förlåt vi pratade ganska länge, kom vi har rast nu!"
" Vad pratade ni om?" frågade jag
" Äh inget bara min läxa"
Man hörde på henne att det inte var hennes läxa de pratade om men Lacey verkade inte märka det och dessutom vet jag typ vad hon sa. Eller inte vet men hade pratat om Harry Potter och "de vet inte att de är syskon". Så om jag inte tänker helt fel så kanske de är syskon... Om det är det förstår jag inte varför hon inte vill berätta eller får hon inte berätta? vi sätter oss ner i gräset oss ser några förstaårselever springa ner till Hagrid. En av de ser ut som Hermione men jag är inte säker.
" Titta där är ju Harry Potter!" säger Lacey, egentligen sa hon det lite för högt men ingen verkade höra förutom vi. Jag ser på Alice, hon rodnar lite men fortsätter med att vara tyst.
" Aa Hermione och Ron är också med honom"
" Är Ron släkt med Fred?" frågar Alice.
" Ja han är Freds lillebror" svarar jag och Lacey börjar skratta som hon väldigt ofta gör utan anledning. Vi faller in i skrattet utan att veta vad vi skrattar åt och vi skrattar nog väldigt högt för en elev från Ravenclaw tittar irriterat på oss och då skrattar vi ännu högre. Ändå om vi har väldigt roligt nu stör jag mig lite på att hon ljög. Om McGonagall sagt att hon absolut inte får säga kunde hon väl sagt det.

bra!

BRAAAA!!!!!!!!!!

Bra