ifall Harry hade haft en syster

Heeej! Här får ni ännu ett kapitel, jag hoppas inte att ni känner att FF:en går långsamt fram, för isåfall är det bara att säga till!
Här kommer ännu ett kapitel somsagt, från Alices perspektiv.
***************************************************
Efter all skratt och tjutande, ställde vi oss upp och begav oss upp mot sovsalen.
'' Äsch! Så sega ni är!'' Fnissade Lacey och slängde sig över alla trappor.
Innan hon ens hann reagera, flyttade sig en trappa.
'' Trappan! Lacey, trappan! '' Skrek en förskräckt Maggie som genast begav sig upp mot trapporna.
Aldrig har jag sett en sådan modig Lacey, tills nu. Hon slängde sig över andra sidan, ett sådant stor släng..
Riktigt stort, att det gick dåligt till.
Lacey låg alldeles skadad på trappan mot sovsalen, hon låg alldeles blodig, som rann från benen som hade stora skavsår, och käkbenet som kunde knappt röra sig.
'' Hon .. är skadad!'' Skrek Maggie och sprang upp mot trappan mot Lacey.
'' Jag.. Aj.'' Mumlade Lacey som fällde tårar.
'' Hur tänkte du?! '' Tjöt Maggie.
'' Det är okej! '' Skrek jag.
'' Vi tar henne till sjukhusflygeln.''
Plötsligt såg jag, Maggies förbannat arga ansikte, som aldrig varit så röd förut.
'' KAN DU SLUTA PRATA OCH BEGE DIG HIT?! '' Röt hon ilsket, vilket fick mig att springa upp.
'' Ta det lugnt..'' Mumlade jag, och hjälpte Lacey upp tillsammans med Maggie.

Efter att vi lämnat Lacey över natten på flygeln, raskade vi oss upp mot sovsalen. Det var rätt så sent, och vid detta läge så går väl Flich och kontrollerar så att inga elever går på fri fot.
På väg upp, så kunde jag inte hindra mig från att se Maggies arga grimas.
'' M.. Maggie? Är allt som det ska?'' Mumlade jag, men stannade upp vid meningen när jag såg hur Maggie stannade till, och vände sig mot mig.
'' Tror du det? För det är inte så, lögnare.'' Sade hon och raskade sig mot sovsalen igen.
Jag kunde inte tro mina öron, vadå lögnare? Varför sa hon det för? Vad har jag gjort?
Åh nej..

Jag sprang efter Maggie, men så sen jag var, hon var redan i sängs och borta i djupa drömmar.
Jag suckade.
Detta kunde bara inte hända, först får jag reda att Harry Potter är min bror, Lacey slår sig illa, och nu är jag osams med Maggie. Detta händer egentligen bara inte..
Men visst, jo. Det gör det, jag intalade mig själv till sömns att detta är en dröm. Alltihop. Från att jag fick brevet från Hogwarts, till nu. Detta är en lögn, jag är ingen häxa. Jag har ingen bror, jag har inga vänner som heter Lacey och Maggie, och jag gillar inte flygfotboll heller. Det heter ju Quidditch, men säker är jag på att mugglare hade sagt ''flygfotboll.''

Men nästa morgon, insåg jag att det inte alls var en dröm. Jag går här, i Hogwarts. Jag är en häxa, går i Gryffindor, har Harry till bror, är vän med Lacey.. Och kanske Maggie, och jag går bara här, helt enkelt. Jag måste acceptera tanken.
Raskigt sprang jag ner mot Stora Hallen, men långt innan det, gick jag på lilla Potter.
Jag log mot honom.
'' Hej, Potter.''
Han tittade upp mot mig, men började sakta backa.
'' Eh.. Hej.'' Mumlade han, och sprang iväg.
'' Pfft.'' Mumlade jag och fortsatte min väg mot hallen.

Kan ju inte säga att hallen var tyst, för det är det nästan aldrig.
'' Lacey! Hej! Du är där! '' Tjöt jag och sprang fram mot henne.
'' Hur mår du? Är allt okej? '' Log jag av lycka, och började hoppa glädjehoppar.
'' Mm, visst.'' Nickade hon och gav mig en sur blick, men vände sig mot Maggie igen.
'' Kom, Lacey. Vi går, vi sitter inte med lögnare.'' Sade hon ilsket och raskade sig iväg med böcker i famnen.
Där föll allt, för mig. Lacey raskade sig iväg med Maggie,som viskade och gav mig en sur blick.
Jag satte mig ner, besviken. Aptiten försvann, och ingen var här för att prata med mig, jag blev ensam.
Som jag aldrig trodde jag skulle bli.
------------------------------------------
Tråkigt, dåligt kapitel. Men varför är Maggie arg? Har ni någon aning?

För hon berättade inte om att Harry är hennes bror och att hon ljög om läxan som McGonnagal och hon pratde om
Super bra!!!

Kanske, kanske inte..
Tack!

bra!

superbra

hej!
det var typ hundra år sen vi skrev något kapitel men vi kommer inte sluta även om det verkar så... Jag skriver i Maggies perspektiv och förra kapitlet slutade med att Maggie och Lacey var arga på Alice för att hon ljög.

- Idag är det QUIDDITCH!!! skriker Katie i hela sovsalen.
Juste idag är det en quidditchmatch eller som Alice skulle "flygfotboll" pfft hon vet inte ens vad det heter och hon har snart gått på Hogwarts i två år, haha hon kanske aldrig lär sig. Hon kan väl gå till Harry Potter och bli berömd jag bryr mig inte, om hon skulle gå till honom skulle hon kanske få en eller flera vänner och vi skulle slippa henne!
Nej usch jag måste verkligen sluta vara så elak hon hade aldrig sagt eller tänkt så om mig om det hade varåt tvärtom fast jag hade ju heller aldrig ljugit. Eller i alla fall inte om något så stort.
- Va tyst ingen bryr sig! Lacey verkar fortfarande vara arg för att Katie blev uttagen till laget men inte hon. Men jag förstår att hon inte blev uttagen hon är ju höjdrädd, men det kan jag förstås inte säga till henne för jag vet vad hon skulle svara "ända sättet att bli av med sina rädslor är att utmana de." Visst om Alice rädsla var att ljuga så har ju utmanat sin rädsla jättebra! nej nu gör jag sådär igen, varför måste jag koppla ihop allt med henne?
- Maggie kom jag är hungrig, säger Lacey
- Okej, kom vi går ner till stora salen. säger jag
Jag såg att Alice fortfarande låg och sov så vi slipper henne antagligen när vi äter, bra sen kan vi gå till quidditchplanen och där brukar det vara så mycket folk att Alice aldrig kommer hitta oss om hon inte har en kikare.


- Jag ser inte Alice någonstans, säger Lacey
- nej visst är det bra vi kan nog undvika henne hela dagen!
- Hahahaha va? varför ska vi undvika henne?
- vadå är inte du arg på henne längre för att hon ljög för oss?
- neej har du hört uttrycket "gå vidare" hon har säkert en förklaring till varför hon ljög och dessutom behöver vi ju inte vara arga på henne i resten av våra liv.
- nej inte så länge men du var ju typ arg på henne i fem minuter och sen bryr du dig inte. Tycker inte du att hon gjorde fel?
- joo men alla lär sig av sina misstag eller i alla fall de flesta. Men visst var arg på henne i all evighet men jag tänker inte låtsas att jag är arg på henne för att du vill det. snäste hon och gick iväg. perfekt.. Lacey är arg på mig, Jag är arg på Alice allt går i en triangel det saknas bara att Alice blir arg på Lacey. Eller hon kommer antagligen bli arg på mig eftersom Lacey kommer säga att jag har tänkt undvika henne. Antingen får jag be om ursäkt på quidditchmatchen eller så struntar jag i det och väntar till Alice kommer till mig... vilket hon aldrig kommer göra. Men ingenting är omöjligt och jag hoppas verkligen att hon kommer först för jag hatar att visa att jag har haft fel.
- Maggie kom! Det är Katie Bell.. Hur kom hon ner till Stora Salen så snabbt? jag går fram till de eftersom jag ändå måste äta någon gång.
- Vilka kommer tror du kommer vinna den här matchen? frågar en av jagarna, jag tror hon heter Angelina.
- Jag tror vi, för vi har ju Harry Potter och han vann ju till och med mot Ni-vet-vem, säger George och alla börjar såklart skratta.
- Ni kommer säkert vinna men det kommer nog inte bara bero på Potter, säger jag kanske lite för otrevligt för Alicia Spinnet säger
- Oj, gillar du inte honom?
- joo... eller nej.... eller.... det var inget, svarar jag och går därifrån. Jag har ingen lust att diskutera det här med de jag har skaffat mig tillräckligt många fiender för idag....

BRAAA!

BRA!!!!!!!!

Omg! Jättebbra båda två!:d Älskar drama^^