PRS Lupple och Emma07

Zacharias slutade aldrig att förvånas utav honom. Han följde villigt med och besvarade intensivt kyssarna, vilka kändes som om de var nog för att ta honom till himmelriket i princip.
"Vi borde nog det, även om jag mer än gärna kunde vänja mig vid det här", sade han lätt retsamt, lät honom tolka det som han ville - kyssarna eller hans händer i sina byxfickor, Zach kunde glatt vänja sig vid båda delarna. Han hade mobilen i ena bakfickan, men hade då inte något emot att låta honom leta lite.
"Men det klart, jag hoppas ju att du stannar kvar efter att vi ätit så vi kan återuppta det mer sen. Jag är ju fortfarande lite välklädd", sade han retsamt.

Benjamin rodnade till och lutade ansiktet mot hans axel, den där retsamma tonen påverkade honom alltid på det sättet. Den var så tvetydig och ja retsam. Men han gillade den, det var en av hans favoriter.
Han hade letat igenom båda fickorna fram vilket var väldigt spännande och att leta igenom bakfickorna. Det var ännu mera spännande.
Han bet sig lite i läppen och skrattade lågt till.
"Åh jag ska ingenstans." Viskade han och kysste honom lätt över halsen och stack ned händerna i hans backfickor och fiskade ganska snart upp mobilen. Han kunde ju inte låta händerna vandra där för länge.
När den väl var uppe så höll han ut den till honom.
" Seså, ring nu." Flinade han och smekte hans mage lätt med andra handen.

Zacharias log roat och och såg på honom, rös till och sträckte lätt på halsen då han kände hans kyssar. Det här var verkligen en sida av Benjamin som han gillade skarpt, och definitivt ville se mer utav.
"Bra", viskade han tillbaks, skrattade till då han räckte honom mobilen och tog emot den.
"Jag är ju nästan besviken att du hittade den så snabbt", kunde han inte låta bli att retas med honom med ett flin på läpparna, började slå in numret till pizzerian trots att det skulle bli svårt att ens tänka när han kände hans händer emot sin bara hud.

Benjamin såg på honom och skrattade tyst och skakade på huvudet.
" Det hade ju varit lite väl självklart om jag inte hittade den. " Viskade han lite generat och lutade pannan mot hans axel och drog in hans doft, den ljuvliga och underbara doften som var Zach.
Drog med fingrarna utefter linjerna på hans tatueringar och tittade sedan upp mot honom och log brett.
"Du är så snygg." Viskade han ärligt och studerade honom ännu en gång.

Zacharias skrattade till och flinade roat emot honom, lade armarna omkring i en omfamning.
"Kanske, men vad gör det?", flinade han tillbaks, vred på huvudet för att kunna lägga ansiktet emot hans hår. Han doftade bara så otroligt gott.
"Inte på långa vägar lika snygg som dig", viskade han tillbaks, vilket han helt och hållet ansåg fullt sant. Hur skulle någon kunna vara ens i närheten så snygg som honom?

Benjamin ryckte lite på axlarna och han hade ju faktiskt rätt, vad spelade det för roll egentligen?
Han drog ena handen längs hans sida och ned över ryggen och smög försiktigt in sig i hans ena bakficka och kysste hans hals och bröstkorg sakta, det var ju var han kom åt just nu.
"Åh älskling. " Viskade han och log glatt, han älskade att höra Zach säga såna saker.
"Jag tror det beror på att någon har lite för mycket kläder. "Viskade han och flinade lite.

Zacharias flinade lite då han kände hans hand igen, och de där kyssarna... Jösses. De fick honom att tänka på en hel del de kunde ägna sig åt under kvällen.
"Jaså? Jag som trodde vi skulle beställa pizza", svarade han retsamt, skulle utan den minsta tvekan ta av sig alla kläder för honom men det skadade ju ändå inte att retas lite grann med honom. I måttlig mängd förstås, han skulle sannerligen inte vara svårövertalad till att vänta med pizzan även om hans mage nog skulle protestera emot den saken.

Benjamin skrattade till och gav honom ett lekfullt leende.
"Åh älskling, beställ pizzan du. Jag står bra här. " Flinande han och drog med fingrarna över hans bröstkorg och ned över magen och lekte lite med hans byxlinning.
Han ville självklart ha honom utan kläder men han visste inte riktigt vad han skulle göra sen. Så det var nog en bra sak att han hade större delen av sina kläder på sig fortfarande.

Zacharias skrattade till med en gång, såg på honom under höjda ögonbryn.
"Och du har tänkt att jag ska kunna koncentrera mig nåt på det när du håller på såhär?", tillade han retsamt, med ett flin på läpparna. Han fick väl bara hoppas att Benjamin skulle vara på likadant humör även efter att de hade ätit, för det här var definitivt något Zach ville ta längre - om nu Benjamin också ville det. Men det skulle bara dröja längre som han trögade, så till sist fick han iallafall knappat in numret och ringt och beställt pizzan.

Benjamin skrattade lågt och såg på honom.
"Är jag distraherande?" Flinade han, han misstänkte att han var lika distraherad som han själv var vid minsta sak som gällde Zach men det var ganska kul att vara den som distraherade och verkligen försökte distrahera.
När han väl talade i telefonen så stod Benjamin still och rörde inte sina händer eller sina läppar för han själv skulle aldrig kunna hantera en sån sak men Zach var ju mer kapabel än honom. När han väl beställt pizzan så flinade Benjamin till.
" Se det gick ju hur bra som helst." Viskade han och la händerna på hans kinder och kysste honom mjukt.