PRS Lupple & Medi

Han såg henne. Hon verkade trygg och glad. Frisk. Han log mjukt mot henne och nickade. " Jag älskar dig. " Log han och gick fram och kramade mjukt om henne.

"Du tappade kontrollen men du gjorde ditt bästa. Jaag är stolt över att du klarade att ropa på Lathan." Viskade hon och såg upp på honom.
"Vill du gå en promenad med mig?"

Dorian svalde hårt. Skammen växte och han slog undan blicken. " Ja precis." Svarade han enkelt och nickade sedan. " Gärna." Svarade han.

"Men jag vill gärna ha något på mig. Jag kan inte gå naken." Sa hon mjukt och smekte hans hand.
"Bara något lätt."

Han nickade sakta. " Absolut." Sa han ärligt och gick iväg för att hämta en vacker men lätt sommarklänning. Det var en varm kväll. Han tog även med ett par trosor åt henne och gick ned till henne igen.

Hon log när han kom tillbaka och drog på sig kläderna.
"Tackar." Viskade hon och toh sig ner på golvet.
"Du är så vacker."

Han log mjukt mot henne. " Tack detsamma." Sa han ärligt och ledde henne varsamt ut mot hallen.

Hon tog på sig sina skor och tog en lätt mantel över axlarna.
"Ifall." Sa hon ömt.

Han nickade. "Klokt tänkt. " Sa han och öppnade dörren för henne och klev ut ur huset och väntade in henne.

Hon kom ut och den svala värmen slog henne. Solen hade gått ner och hon log ömt.