Papayaklubben

Lariza:
Jag gömde mig bakom stammen när jag såg pojken titta sit runt. Han visste att någon var här...

Suchi;
Jag rynkade på näsan
"Känner inte ni att någon iakttar oss?", frågade jag fundersamt

Safir;
När suchi hade hoppat ner klätrade jag upp I trädet också.
Jag klätrade inte så högt och hoppade ut. Jag gjorde en felbedömning och landade på magen. Det blev svart.

Selina;
Först blev jag (som vanligt) väldigt imponerad av Suchi. Men när jag såg hans blick blev jag orolig. Men när jag såg safir landa på magen efter ett fall frÅn trädet glömde jag allt annat. "hallå! Hur gick det?!" frågade jag. Varför måste de alltid göra så farliga saker? Tänkte jag frustrerat.

Suchi;
Jag typ ignorerade Safir
"Något är fel", sa jag igen och skruvade på mig "Det här känns inte bra" Jag hoppade upp i trädet igen, för att se om jag kunnde se någon

Mall:
Namn; Elisabeth
Kön; tjej
Pesonlighet; lite killaktig, snäll men snäsig när hon blir arg.
Historia; Hon är uppvuxen i en vanlig familj som jobbar hos en rik snobb. Hennes föräldrar vill att hon ska vara som alla andra flickor, intresserad av klänningar och liknande. Hon har fått klara sig själv, eftersom att hennes föräldrar fick jobba mycke.
Övrigt; Älskar djur och tar hand om dem på bakgården utanför hennes hus. Gillar att vara ute i skogen, och att rida!

Selina;
Jag blev irriterad på Suchi. "ja något är fel! Safir har nyss ramlat ner från ett träd!" sa jag. Men jag märkte på Suchi att något var fel Men det kunde vi faktiskt inte bry oss om just nu.

Suchi;
Jag ryite till när yon snäste åt mig
"Förlåt för jag sa någonting då!", sa jag argt, och hoppade iväg mellan träden som en ekorre. Jag fortsatte en ganska lång. Sen satte jag mig i en av topparna och tyckte synd om mig själv

Selina;
Jag blev ledsen när Suchi försvann bort i träden. Jag gick fram till safir som inte hade visat några tecken på att fortfarande leva än. Jag satte mig på huk bredvid honom. "safir? Hallå?" sa jag mjukt. När han inte svarade ruskade jag honom lite.

Suchi;
Jag satt på en tjock bra gren, det var en perfekt urgröpning för huvudet. La uat mig tillrätta och plötsligt sommnade jag 40 meter upp i luften med ett bladtäcke som skydd