Papayaklubben

Suchi;
"Kanske för att du ignorerade vad jag sa!", skrek jag ut henne. Hela kroppen vibrerade av ilska. Han gavs sig av efter flickan. Han fick gp en bit sen rann ilskan av honom och han kände enbart skam över att ha skrikigt till Selina, men han tyckte det var lite rätt ändå

Lariza:
Jag ryckte till. Hörde pojkens röst. Vet att jag inte ska bry mig men gjorde det. Jag smög närmare. Fast besluten av att bara ta reda på vad som hänt.

Selina;
"nej!" skrek jag "kom tillbaka!" rösten skar sig och jag började gråta igen. Denna gången storgrät jag.

Suchi;
Jag skönk ner på en stubbe en bit bort, och bet mig fundersamt i läppen. Var skulle jag först börja leta efter flickan? Sen hörde jag Selinas hjärtskärande skrik jag suckade, och gick långsamt tillbaka till henne tog henne i yanden och gick in i skogen igen

Selina;
Jag blev än en gång lättad när Suchi kom tillbaka. Jag snyftade fortfarande när han drog med mig in i skogen. "vart ska vi?" snyftade jag.

Suchi;
"Hitta flickan", sa jag samanbitet, men när jag såg henne kunde jag inte låta bli att le

Lariza:
Jag gick snabbt fram genom skogen. Jag såg hur pojken och flickan gick tillsammans. Jag lät dem gå förbi mig. Sedan smög jag upp bakom deras ryggar. Tyst. Satte jag handen för munnen på Flickan och drog henne bakåt, in i skogen....

Selina;
"jaha" sa jag nu surmulet. Men när jag såg hans leende fick jag verkligen anstränga mig för att inte le. Men det gick ändå inte hans leende var så vackert.

Suchi;
Jag såg Selina försvinna in i skogen. Jag sprang efter, vad hade jag nu gjort. Jag dukade för en gren, och fortsatte sedan i rawk tqkt, snart var jag ifatt henne

Selina;
Jag försökte skrika åt Suchi men någon höll en hand för min mun. Jag såg inte riktigt men jag gissade att det var den svarthåriga flickan