Papayaklubben

Lariza:
Det jag hade fått i uppdrag var svårt att göra men jag var tvungen. Jag kastade ner flickan i ett dike och låste fast hennes armar vid marken. MIT ansikte vreds till en grimas när jag tänkte på vad som skulle hända om jag misslyckades.....

Suchi;
Plötsligt försvann Selinas ryggtavla framför mig. Jag stanade och tittade förvirrat om.
"Selina?" ropade jag högtidligt

Selina;
Jag stönade till när jag blev nerkastad i ett dike. Varför hade jag rymt från mitt trygga hem?! Nu var jag verkligen rädd!Jag ville svara Suchi men jag fick inte fram ett ljud.

Lariza:
Jag höll flickan hårdare om munnen. Sa hon ett enda ljud var det kört. Pojken stot precis bakom oss. Jag höll andan....

Selina;
Flickan tryckte hårdare mot min mun. Hennes hår kittlade mig på halsen. Jag försökt slita mig loss men hon var mycket starkare än jag.

Suchi;
Nu började jag bli rädd på allvar.
"Selina, om det är något du vill snacka om, så Ian du iomma fram.o så kan vi lösa det här tillsammans", sa jag ut i luften
"Jag tänker inte överge dig för den andra unga tjejen", jag suckade och var tvungen att säga det "fasr hon var ganska söt....."

Lariza:
Jag kände hur flickan kämpade imot. Både hon och jag visste att det var meningslöst....

Suchi;
"Så snälla Selina, kom fram", bedjade jag gråtfärdig

Lariza:
Jag bytte ställning, ett stort misstag (!). En torr kvist bröts...

Suchi;
Jag hörde hur en kvist bröts framför mig, jag tick frqm och såg Selina ligga där med....flickan!!!