Voldemorts dotter och den flammande bägaren [sv]

http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=16880#p907349 gör man vad som helst för kärlek? döpte jag den till

Den e bra hennes man misshandlar henne och hon stanar kvar för att han har något, *väldigt nyfiken på vad det är*

ja jag gillar att skriva den och jag funderar på hur lång tid jag ska vänta inna jag avslöjar vad det är han ahr ^^

*änu mer nyfiken*

haha xD jag gillar just den eftersom hon har en anledning att stanna hos honom trotts att han gör som han gör mot henne ^^ och sen för att jag valde just som den elaka här ^^ bara för att göra en annan variant av honom :p

Okkidoki, då ska jag ta och läsa den x)

gör så jag ska snart uppdatera den och det sköna här är att jag slipper följa några öcker lr huvudstory så då kan jag skriva som jag vill

Det är roligt att läsa elaka och snälla Draco

haha ja jag kan tänka mig det xD jag ansåg det roligt att faktiskt göra honom elak och jag är ju så brutal så jag gör honom jätte elak och ni lär få veta hur elak när hela sanningen avslöjas xD

så nu har jag skrivit nästa kapitel och jag er om ursäkt för att det är kort men jag är hyfsat nöjd med det ^^ de blir min påskgåva till er ♥

kapitel 8: Draco Lucius Malfoy!

”ja då sitter jag här igen och nu är det den här fåniga högtiden med kaniner och gubbar på kors och ägg mitt i allt det här, de är väll bara korkat. Tryck på knappen nu innan jag ångrar mig”

Vi var äntligen på väg, jag fick alltid samma härliga känsla när jag var på tåget.
”Så har du haft ett bra lov annars?” sa Blaise och jag öppnade ögonen och såg på honom
”Ja det har jag haft, men hur dumt det än låter så längtar jag alltid tillbaka till Hogwarts och särskilt i år” sa jag och log lite mystiskt
”Så du vet med?” sa Draco och jag såg på honom
”Klart jag vet, Sev berättar allt för mig, eller ja nästan” skrattade jag
”Vad pratar ni två om?” sa Blaise och jag log roat
”Du får se längre fram” sa jag leende
”Det är inte rättvist att du har en gudfar som är lärare på skolan och din far Draco sitter i styrelsen och har kontakt med folk på ministeriet. Varför var mina föräldrar tvungna att göra så tråkiga saker” suckade Blaise och jag såg på honom
”Ja vad gör dina föräldrar egentligen?” frågade jag
”Mamma är chef för Gringrotts och pappa jobbar som en av huvud botarna på Sankt Mungus, as tråkiga jobb” sa Blaise och jag log lite roat
”Ja men ursäkta mig men min far då? Han är i teorin arbetslös” skrattade jag och de andra två log lite svagt ”han har varit borta i snart fyra år och ni kan skämta om honom, jag lovar att han inte kommer fram och biter er” sa jag leende och de nickade lite roat
”Hur var det och träffa Lynch då?” frågade Draco
”Adian? Jo det var väll som vanligt, nej men det var faktiskt riktigt trevligt, jag ser honom så sällan eftersom han reser så mycket” sa jag lite sorgset och såg på några elever som gick förbi utanför ”jag börjar bli orolig för Simon, kan vi inte se om vi hittar honom?” frågade jag dem
”Ja det är inte likt honom att försvinna så här. Men han måste ju vara på tåget nån stans så de är väll bara och gå på Simon jakt” skrattade Draco och jag log när vi reste oss och lämnade kupén och började gå framåt i tåget. Jag mötte Ginny och hon såg surt på Draco och Blaise
”Hej Ginny” sa jag vänligt och kramade om henne
”Hej Cara” sa hon leende
”Har du sätt Simon?” frågade jag henne
”Nej det har jag inte. Inte för att jag letat heller, jag säger till om jag ser honom” sa hon och jag nickade tacksamt och vi försvann åt olika håll och kom snart fram till Hermiones, Rons och Harrys kupé, de hade sällskap av Neville med
”Vi satt i hederslogen med” sa Ron
”för första och sista gången i ditt liv ja Weasley” sa Draco som hade stannat och öppnat dörren och jag slog handen för pannan, jag borde dragit iväg dem där ifrån
”Jag minns inte att vi bjöd in dig Malfoy” sa Harry kallt och jag ville bara slå dem i huvudet, att de inte bara kunde sätta sig ner och se att den andra var trevlig, men de var lika tjurskalliga båda två
”vad är det här för något?” sa Draco och drog ut Rons galaklädnad som hängde i kupén, Ron försökte ta tag i den men Draco var snabbare ”titta på den här” skrattade han ”skall du verkligen ha på dig den där? Den måste vara senaste modet…på 1800-talet” skrattade han
”Håll käft Malfoy” fräste Ron
”Så tänker du delta då? Din familj kan ju behöva alla pengarna” sa Draco spydigt och jag såg på dem
”Nu lägger du av Draco!” sa jag och tog klädnaden från honom och gav den till Ron och satte ett finger i hans bröst
”Men ge dig Cara, det är ju sant” sa han
”Kanske det är men det ger inte dig rätt att säga vissa saker. I så fall skulle jag kunna säga en massa saker om din familj” sa jag allvarligt till honom
”Passa dig, jag kan säga en massa om din med” sa Draco och började bli lite irriterad
”Draco Lucius Malfoy! Du skulle bara våga! Jag lovar att jag gör ditt liv till ett helvete om du säger något” sa jag allvarligt och han tystnade och bleknade lite, jag såg på honom sen och log ”oroa dig inte, jag skulle aldrig göra det om du inte börjar” sa jag och kramade om honom och han log svagt och besvarade sen kramen lite stelt och de andra såg konstigt på oss.
”Hur som helst, har ni sett Simon?” frågade jag dem
”Öh, va? Nej vi har inte sätt honom” sa Ron förvånat
”Kan ni säga till mig i fall ni gör det?” sa jag undrande
”visst” sa Mioni och jag log tacksamt och vi lämnade deras kupé
”Vad var de där om?” frågade Ron lågt när vi var på väg där ifrån och jag log lite roat. Vi kom tillbaka till vår kupé och jag suckade
”han är ju inte på tåget. Tror ni det har hänt något?” frågade jag oroligt
”Jag vet faktiskt inte Cara. Men Simon kan ta hand om sig själv” sa Blaise och jag nickade men tänkte på vårat första möte i tornet, tänk om han hade tagit sitt liv nu. Jag trodde inte det men jag var inte säker. Jag la huvudet i Blaise knä och han tänkte först säga något retsamt men lät bli när han såg att jag var orolig och han strök mig över håret
”Han kanske redan är på skolan, hans föräldrar kanske tog dit honom” sa Blaise och jag skakade på huvudet
”Har Simon inte berättat för er att hans föräldrar dog när han var liten?” frågade jag och de såg förvånat på mig
”Nej det har han inte, hur gammal var han?” frågade Draco
”nio” sa jag bara och kände ett stygn av sorg när jag tänkte på att pappa tvingat honom att bli dödsätare redan då
”Varför har han inte sagt något?” frågade Blaise
”Han visste väll inte hur” sa jag bara och slöt ögonen och somnade snart och när jag vaknade igen var vi framme och jag slängde på mig kappan och vi lämnade tåget. Det regnade när vi kom ut och jag var glad att jag inte var den som skulle åka över sjön i det här vädret. Jag såg de andra prata med Hagrid och log lite, typiskt dem. Vi hoppade in i en vagn och åkte mot skolan.
”Nu är vi hemma” sa jag leende till killarna när vi stod i entréhallen och de log
”Ja det är nog så. Hogwarts kommer alltid vara vårt hem” sa Blaise leende och jag nickade
”Ja och nu skiljs vi åt mina herrar, meddela mig om ni hör något om Simon” sa jag och kramade om dem och satte mig sen vid Gryffindorbordet och de andra tre gjorde mig snart sällskap
”Tack för att du försvarade mig förut” mumlade Ron
”Ingen orsak du är min vän” sa jag leende och vi väntade på att första års eleverna skulle komma, om de nu överlevde stormen

”Ja nu får ni inte veta något mer. För mina barn vill promt ha en chokladgrode jakt så jag får väll ställa upp. Hopas ni överlever påsken, man vet aldrig vad som kan hända, haha”

*kash*

Jättebra som vanligt!