autism/ADHD/liknande diagnoser

Japp, det där med att ha svårt att ta tag i saker känner jag så otroligt väl igen! Jag hade så otroligt svårt att ta tag i pluggandet, framförallt på universitetet. Jag typ satt och stirrade på böckerna och fick ångest, men jag tog mig ändå inte för att göra det...det var som att något stoppade mig från att plugga Eller hur man ska förklara xD

Och sen det där med att ha svårt att avsluta saker...gosh! vet inte hur många saker jag påbörjat men aldrig avslutat! Och böcker ska vi inte ens tala om (jag kan läsa tio böcker på en gång - för jag lessnar efter typ ett kapitel, sen börjar jag med en annan, tröttnar, börjar med en tredje osv osv! Jag har ingen ro att läsa böcker, alls typ Är bara vissa böcker (böcker som är lättlästa, det händer saker väldigt fort och hela tiden plus korta kapitel) jag klarar av men annars...det är så omöjligt och det är otrolgit fustrerande D: )

Det där med pluggandet är intressant!
Alltså nästan ingen har förstått varför jag inte bara kan ta mig i kragen, men det var som om det var FYSISKT omöjligt att utföra det. Det är nästan som att det kliar i hela kroppen på mig. Det går liksom bara inte att göra något. Jag klarar det inte. Jag bara stänger av. Det värsta är att jag mår inte så mycket bättre när jag har gjort det heller. Så då är det lättare bara att skita i det, trots ångesten. Då blir det tv-serie istället!

det är liksom inte: jag vill inte. Det är verkligen på riktigt: jag kan INTE.

Hej ska vi bilda klubb? PRECIS så där, precis så är jag!!! precis!!

Åh, vad skönt med någon som förstår den där känslan av att man verkligen inte kan plugga. Folk tror att man är lat, men de förstår inte den "inre kampen" att bara lyckas få fram grejorna. Hur mycket energi sånt tar! Man märker att man inte är skapt för systemet här i Sverige...

Men eller hur!! det är alltid skönt när man hittar någon fler som fattar vilket problem det är, när man mest som du säger bara stöter på folk som inet förstår att man tycker det är svårt - och som mest tycker att man är lat!

Eller hur....systemet är fucked up -.-

Jag känner igen mig. Jag typ psykiskt kan inte bli klar i tid. och sen när provet kommer bryter jag ihop i korridoren och får flytta fram det typ varje gång.
Tur att min skola är förstående och att jag får ta ledigt och flytta fram saker om jag inte hinner med, det är väldigt tur ^^ DEt var typ pga att jag inte klarade av att plugga som jag inte klarade av natur linjen...

Jag tror att jag skulle kunna bli diagnostiserad med typ Aspergers om jag brydde mig om att kolla upp det, fast det gör jag inte. De problem jag har kan jag deala med själv och det går sakta men säkert framåt, dessutom har könskorrigeringen tagit det mesta av mitt fokus vad gäller mitt psykiska tillstånd. Vad gäller övriga eventuella psykiatriska diagnoser jag kan ha är jag lite "whatever". Jag har kommit så långt i min personliga utveckling och självförverkligande så jag tror en diagnos snarare skulle stjälpa än hjälpa, typ att jag skulle börja tänka "Jag har det här problemet men det är på grund av den diagnosen och då finns det inget jag kan göra för att deala med det, det är bara så det är".

Jag tycker sådant här är intressant och viktigt, lite hur samhället är anpassat efter en viss sorts personlighetstyp och att vissa personlighetstyper måste ha ett speciellt namn och ses som någon sorts avvikelse. Det borde kunna vara mer flexibelt. Själv har jag mycket problem med det sociala, samspel med andra människor, småprata, skapa relationer så jag har ofta svårt att passa in, hamnar för det mesta utanför gemenskaper. Så det är hur jag märker av det eftersom det förväntas att man ska vara social. Är också väldigt osäker av mig, vill gärna ha fasta rutiner när det gäller jobb (skola och fritid kan jag vara mer flexibel i för det är tryggare miljöer). Men är bra på att koncentrera mig, sätta mig in i olika ämnen och lära mig nytt, planera och organisera.

Jag jobbar btw med att skriva patientjournaler inom psykiatrin så jag tar del av människor med olika diagnoser dagarna i ända. Jag blir nog lite yrkesskadad av det, även om det inte är jag själv som är psykiatrikern eller psykologen som gör bedömningarna så ser jag ju allt från deras synvinkel ändå vilket nog påverkar mig mer än det borde. Tänker och analyserar för mycket.

Jag har funderat på en sak när det gäller sånt här med diagnoser!

Hur vet man att man inte "överdriver" sina symtom? Alltså att man "hittar på" utan att man är medveten om det?
Hur vet man vilka symtom som är riktiga och vilka som är "falska"?

xD Undrar mycket för efter att jag läst på en massa om olika diagnoser och just nu sitter och väntar på att göra utredningar så känner jag att jag börjar känna igen mig i allt och alla! Mer och mer dessutom ;O

Och det jobbiga är att de symtom som jag kanske har "hittat på" har lixom bara kommit utan att jag ens tänkt på det, de bara va där typ helt plötsligt. Och nu är de jättejobbiga och förstör mitt liv ännu mer D:

Jag tror att jag märkt av det här med att man hittar på symtom, åtminstone under tiden då jag förstod att det var något konstigt med mig jämfört med hur de andra verkade uppfatta världen. Jag googlade runt mycket då på vad det kunde vara men jag hade faktiskt inte en enda tanke på att det kunde vara asperger jag hade när personerna på BUP misstänkte det. I vilket fall som helst släppte jag då alla misstankar om vad jag eventuellt kunde ha. Det var ju trots allt inte jag som skulle identifiera mina problem, så varför skapa nya som inte ens är där?

Vänta tills en utredning är gjord. Lyssna på vad de tycker om saken, jag tvivlar på att allt man får är en stämpel med "ja" eller "nej" - man måste väl ändå få en knuff i rätt riktning? Eller?

Åh okeej ;O

Ja, det kanske kan lösa sig när man väl gör testerna! men jag är lixom så rädd att jag ska överdriva eller ljuga/manipulera svaren! tex: att jag överdriver när det gäller vissa symtom, framförallt mina eventuella asperger-symtom, eller att jag hittar på eller låssas - typ om man ska göra ett minnestest och jag låssas att jag inte kommer ihåg?

Är så rädd att det ska bli så Att jag ska påverka resultatet pga det där... D:

vissa saker är sådär att jag inte kan rå för det....D: