Prs mellan Avis Fortunae och Ginerva2003

Isabelle var glad att Ginny hade gåt.

"Vi kan tyvärr inte dra in Ginny i det här," sa Hermione. "Det vore för jobbigt för henne att behöva veta och oroa sig. Även om vi litar på henne."

"Nja, inte jag," muttrade Ron.

Isabelle tittade på Ron.

Ron rodnade och såg ursäktande ut.
"Det skulle vara jobbigt för henne att behöva hålla tyst om det hemma," sa han. "Vi måste verkligen veta att ni kan hålla tyst om det här. Det kan bli jobbigt för er också att veta det."

" okej" sa Isabelle.

"Vi får ju låna de där extra böckerna förstås," sa Hermione nöjt och styrde kurs mot disken och Madam Pince, ackompanjerad av Rons djupa suckar.

Utrustade med varsin fördjupningslära i
trolldryckskonst smög de sig sedan in till ett av de mer avlägsna hörnen i biblioteket.

"Jag ska gå rakt på sak," sa Hermione. "Personen vi har kontakt med är Sirius Black."

Isabelle tittade häpet på Hermione.

Miranda bara gapade.
"Sirius Black? Massmördaren?"
Av allt hon förväntat sig, var detta ungefär det sista.

Isabelle bara stirrade på dom och väntade på en förklaring.

"Sirius är min gudfar," sa Harry, "och han är oskyldig, fast det inte finns tillräckligt med bevis officiellt. Men Dumbledore vet det, och han vet att vi brevväxlar med Sirius."

Att Dumbledore stödde det hela fick Miranda att känna sig lugnare.
"Är ni helt säkra på att han är pålitlig, Harry?" frågade hon.