Hush, hush PRS Emma07 och wolfy
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > Hush, hush PRS Emma07 och wolfy
Användare | Inlägg |
---|---|
Emma07
Elev ![]() |
Han hade saknat allt med henne något otroligt, men den här retsamheten var han lite kluven kring - han gillade det på ett vis, men det hade en speciell egenskap att driva honom galen. Det drev dock hans puls till att öka, och sättet hon rörde honom på och hastigheten fick hans kropp att reagera på desto fler sätt än så. Men han var åtminstone helt säker på att hon kände likadant son honom nu, vilket fick honom att också göra lite mer. Han drog ner händerna för att nästan retsamt dra dem över hennes rumpa, och långsamt längre ner för att sedan dra upp dem igen och börja dra av hennes tröja. Det var allt hög tid att också hon fick av sig lite mer kläder.
![]() 11 okt, 2019 19:40 |
Borttagen
![]() |
Grace kunde inte låta bli att dra lite på mungiporna då hon la märke till effekten hon hade på honom. Leendet bleknade bort lika snabbt som det speglat sig på läpparna, ersattes av ett något mer allvarligt uttryck. Hon sträckte upp händerna i luften så att han enklare skulle få av henne tröjan. Skulle hon vara ärlig brydde hon sig inte ett skvatt om hur oförsiktig han var med hennes kläder vid det här skedet. Han kunde för all del riva dem itu. Men han hade uppenbarligen fortfarande en viss del av sin självbehärskning kvar eftersom han i stort sett verkade lugn. Hon släppte taget om honom för att flytta sina fingrar till byxkanten, började själv krångla av sig byxorna och vips stod hon i bara underkläder framför honom. Armarna la hon i kors över bröstkorgen: nästan som om hon ville gömma sig från hans blick.
11 okt, 2019 19:48 |
Emma07
Elev ![]() |
Ederel var inte sen med att följa hennes exempel, efter att ha dragit av henne tröjan drog han åter till sig händerna för att istället klä av sig själv tills han stod i bara kalsongerna. Vilket nästan var ovant efter att inte ha träffat henne på så länge - men väldigt bra ändå. Men ju mindre kläder de hade på sig, desto mindre självbehärskning lyckades han behålla - han verkade ha glömt hur otroligt snygg hon verkligen var, särskilt så lättklädd. Det dröjde verkligen inte länge förräns han var framme hos henne igen och kysste henne intensivt, lade denna gång händerna mot hennes innanlår och lät dem leka uppåt. I vanliga fall skulle han ha tagit det långsamt, tagit tid på sig och retats - men nu längtade han efter henne, och hade inte tålamodet till något sådant.
![]() 12 okt, 2019 00:05 |
Borttagen
![]() |
Grave gav ifrån sig ett lågt gutturalt ljud då hans händer smekte hennes innerlår, ögonen rullade tillbaka i huvudet för en kort stund. Det var ju ett lite känsligare område han kommit åt så att säga, och hennes andhämtning blev lite snabbare. Att han inte retades med henne var lite förvånande men skönt. Grace var osäker på om hon skulle klara av några retsamheter ikväll. Hon ställde sig på tå för att bättre nå upp till hans läppar, flyttade sig samtidigt ännu lite närmare honom så att hennes kropp pressades upp mot hans. Hon ville vara honom så nära som möjligt så det här var henne inte alls emot.
12 okt, 2019 08:18 |
Emma07
Elev ![]() |
Ederel brukade ju kunna ha en hel del roligt när han i normala fall retades med henne, men idag var något helt annat. Inte ens han själv skulle nog ha tålamodet till det idag, inte efter at ha varit utan henne så länge. Hela han längtade efter henne, och trots att de varit i såna här situationer en mängd gånger förut så var han desto mer påverkad än vad han brukade vara vid det här laget. Han kysste henne genast då han kände hennes läppar emot sina, och att hon flyttade sig närmare var väldigt välkommet - han ville ha henne så nära som möjligt, även om bara att hon flyttat sig fått hans puls att stiga än mer. Fortsatt kyssande henne och med en hand kvar emot hennes innanlår lyfte han den andra, för att smekande dra upp den till hennes rygg istället och börja få av henne bhn.
![]() 12 okt, 2019 09:14 |
Borttagen
![]() |
Då hennes behå föll ner till golvet flyttade hon båda hans händer till sina höfter, lät själv sina fingrar stryka över linningen till trosorna innan hon flyttade dem över till hans höfter och tyget som dolde hans kropp för henne. Det var onekligen dags att få av honom kalsongerna: de skulle han minsann inte behöva på en god stund. På ett sätt ville Grace ta sin lilla tid på sig, det hade ändå gått många år sedan hon senast fått njuta av honom på det här sättet. Men samtidigt så kände hon sig otålig. Hon kunde knappt vänta på att få mer och se vad allt som väntade runt hörnet.
12 okt, 2019 15:47 |
Emma07
Elev ![]() |
Uppenbarligen verkade även hon inte vilja ägna sig något större åt retsamheter utan vilja gå mer rakt på sak, vilket var lite av en lättnad. Då slapp han oroa sig för att vara en besvikelse för henne eller något sånt, även om han hade svårt att tro att han skulle vara det. Som ängel hade hans kropp faktiskt ändrats något, eller rättare sagt hade han blivit något mer muskulös - han hade inte haft särskilt mycket för sig under de senaste tre åren plus att man var starkare och mer uthållig som ängel än fallen. Vilket också gjorde träningen lite roligare. Han drog lätt händerna över hennes höfter för att sedan placera fingrarna under hennes troslinning och få av henne dem, vilket sannerligen var på tiden. Bara känslan av att ha hennes händer mot sina höfter fick honom att glömma alla tankar på annat - allt som fanns i hans huvud för tillfället var bara hon, hennes kropp och hennes händer. Sanningen att säga var han nog rätt otålig nu, vilket han också insåg syntes rätt väl vid det här laget - men vad gjorde det? Han skämdes då verkligen inte det minsta över att vilja ha henne.
![]() 12 okt, 2019 16:41 |
Borttagen
![]() |
Då också trosorna åkte ner till golvet kände hon sig precis lika naken som hon såg ut att vara också. Skulle hon vara ärlig kände hon sig både nervös och blyg. Hon hade inte varit intim med någon på tre år, och känslan av att plötsligt stå blottad inför någon annan var ganska svår att beskriva. Hennes undermedvetna förstod inte vad hon hade för anledning att vara nervös: det var ju trots allt frågan om Ederel. Grace kunde erkänna för sig själv att hon betedde sig fånigt, försökte samtidigt intyga sig om att nervositeten så småningom skulle släppa bara hon kom på andra tankar. Hennes blick gled över hans muskulösa kropp. Det fanns stunder hon undrade hur det egentligen kom sig att han fastnat för någon som henne. Han var som tagen ur en saga, hans kropp och utseende påminde om en grekisk gud. Han var inte från den här världen, bokstavligen.
12 okt, 2019 17:27 |
Emma07
Elev ![]() |
Ederel fick erkänna att han saknat såna här stunder med henne, det kunde han inte neka till. Men han hade också saknat precis allting med henne. Det här var första gången han ens var så här pass naken med någon igen sen de hade varit ett par tidigare, men honom bekymrade det inte det minsta - tvärtom var det väl snarare på tiden. För stunden kände han sig nästan själv lite väl påklädd trots det enda klädesplagg han hade på kroppen, men samtidigt intalade han sig själv att han ändå borde låta henne hjälpa till och bestämma takten lite också - han ville inte att hon skulle känna sig stressad in i något. Förr skulle han inte ha bekymrat sig något för det utan litat på att hon i så fall sade ifrån, men nu kanske saker ändrats. Han ville helt enkelt bara inte göra något fel med henne när han väl fått tillbaka henne igen. Han böjde ner huvudet för att kyssa hennes hals, flyttade också åter händerna till hennes innanlår och smekte med dem upp mot hennes skrev. Denna gången inte lika blygt som innan - nej, blygt var kanske fel ord, blyg hade han inte varit med dem heller innan. Men något mer vågad nu istället.
![]() 12 okt, 2019 17:37 |
Borttagen
![]() |
Skakigt drog hon efter andan då hon kände hur hans händer smekte sig allt högra upp för hennes lår. Gode Gud. Grace drog tillslut ner hans boxers. Det förvånade henne en aning att han inte hade tagit hand om saken själv, den Ederel hon känt för tre år sedan skulle ha kastat ner henne på sängen vid det här laget. Bara tanken fick henne att dra lite på mungiporna igen. Om de ändå kunde spola tillbaka i tiden. Allt hade gått i kras efter att hon hade förlorat honom, och hon kunde inte ens tänka sig hur Ederel hade haft det. Men skulle man se det hela från den ljusa sidan så såg han välmående och kry ut. Hon tog hans hand i sin och vände sig om för att med lätta steg tassa iväg mot sovrummet. Där la hon sig ner på rygg, kunde praktiskt taget höra hjärtslagen eka i huvudet. Men en eld brann inuti henne och bara synen av honom var som att hälla mer bränsle i elden.
12 okt, 2019 17:52 |
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > Hush, hush PRS Emma07 och wolfy
Du får inte svara på den här tråden.