Pregnant at seventeen [SV]

ÅÅÅÅH SÅ BRRAAA!!!!
*APPLÅDERAR*

så bra!

När kommer nästa?

När hon har lust att skriva mer.

Jo, jag vet men hon kanske vet om hon har börjat eller inte...

Tack allihopa
Jag tror att nästa del kommer att vara klart till imorgon, så snart kommer kommer det mer

Jippi! *glädjerus*

Jag är tilbaka med ett nytt kapitel
Jag hoppas att ni inte känt att ni väntat för länge, jag försöker översätta så fort jag hinner, men det är jäkligt mycket i skolan!
Iallafall, här är det.
Enjoy!
_________________________________________________________________
Jag tittade runt och till slut hittade jag honom på andra sidan rummet, där han spelade knall kort med en grupp andra årselever.

"James, kom hit!" ropade jag och vinkade hit honom.

"Vad?" sa han så fort han var där.

"Jag behöver din karta," sa jag till honom.

"Varför?" gnällde han.

"Därför."

"Okej," sa han och himlade på ögonen. "Jag ska gå och hämta den."

Fem minuter senare, klättrade Aidan, Grace och jag ut ur porträttshålet och begav oss till ett tomt klassrum där Bridget McCutcheon var i för tillfället.

Vi stannade utanför rummet och såg på varandra nervöst innan jag öppnade dörren och vi långsamt gick in.

Hon satt i hörnet, med knäna ihopdragna till sitt bröst, med ansiktet gömt.

Hon tittade upp när hon hörde oss komma, tårarna strimmade ner för hennes ansikte.

"Vad vill ni?" frågade hon hest.

"Er, vi ville bara veta hur det var med dig?" svarade jag.

"Varför? Jag känner dig knappt." Hon tittade på Grace. "Eller dig."

"Du känner mig!" sa Aidan.

Hon höjde på ögonbrynen. "Snälla, påminn mig inte."

Han såg arg ut. "Aha, okej. Jag går."

"Nej, det gör du inte," sa jag, tog tag i hans ärm och drog honom tillbaka. "Bridget behöver vårt stöd."

Hon tittade på mig konstigt. "Nej, det behöver jag inte. Varför i hela världen skulle jag behöva stöd från några tjejer jag knappt känner och någon konstig loser jag låg med igår kväll."

"Aha, nu ska jag definitivt gå," sa Aidan. "Ska jag stå här och låta en tjej som blev på smällen av en lärare kalla mig en förlorare."

"Aidan," fräste jag. "Du ska ingenstans."

"Visst," muttrade han. "Men bara för din skull. Inte för hennes." Han lutade sig mot väggen och korsade armarna.

Jag satte mig bredvid Bridget. Hon flyttade på sig lite.

"Bridget," sa jag. "Snälla lyssna på mig. Jag vet vad du går igenom. Vi sitter i samma båt."

"Åh, verkligen? Vilken lärare gjorde dig på smällen?"

"Erm, okej, inte samma båt. Men liknande båtar."
"De är helt olika båtar!" fräste hon. "Jag låg med en medelålderslärare och blev gravid. Du låg med din pojkvän och blev gravid. Ser du skillnaden?"

Jag suckade och lutade mitt huvud bakåt mot väggen. Att resonera med henne skulle bli svårt.

____________________________________________________________________

Hoppas ni gillade det! Jag vågar inte gissa på när nästa kapitel kommer, men det borde inte ta för lång tid

Stackars Bridget
Fyfusan vad jobbigt hon har det!

Åh så bra, men tycker synd om Bridget!