Pregnant at seventeen [SV]

sträckläste igår, måste bara säga att jag älskar denna ff. har alltid svårt för att fästa mig vid fanfics men denna är bara så underbar ok ♥
älskar att den är så lättläst men ändå... beskrivande. riktigt bra beskrivande.
du översätter grymt bra, längtar till nästa del!

Har sagt det hur många gånger som helst men det här är något av det bästa jag läst!!!! Det är nästan bättre än Harry Potter!

Detta är jättebra, verkligen! du skriver fantastiskt, men jag undrar, när du gör så att du går en rad ner, blir det så stora mellanrum då, eller gör du det bara? För jag tycker det ser smått konstigt ut. =/

Hm, jag ändrar inte radavstånd eller nåt sånt, utan det är layoten själv som blir så

När kommer det mer???

Helt ny läsare som råkade trycka på denna länk
WoW, superbra Finns inget annat att säga, bara gu va bra

Jag bevakar ögonen ur deras hålor!

Skoja bara! men jag bevakar!

Ni har fått vänta länge, men tyvärr blir det inget jättelångt kapitel. Men här är fortsättningen
________________________________________________________________

"Hejdå Bridget," sa han och vinkade till henne när vi gick ut genom dörren.

"Tja, det var intressant," sa Grace, när vi stängt dörren och återvände till uppehållsrummet.

"Jag hoppas att farbror George ger henne ett jobb och plats att stanna på," sa jag. "Jag kommer att känna mig hemsk om han inte gör det."

"Jag är säker på att han kommer att göra det," svarade Aidan.

"Du var strålande där inne," sa jag till honom. "Seriöst, jag visste inte att du kunde vara så snäll. Det var väldigt imponerande. Jag tror att Grace skulle hålla med mig."

Han vände sig om och tittade på henne, med längtan i ögonen som aldrig verkade färsvinna när hon var i närheten. "Gör du?" frågade han mjukt.

"Åh, ja," mumlade hon och rodnande lite. "Du var underbar."

Man kunde seriöst skära den sexuella stämningen mellan de med en kniv.

Vi nådde uppehållsrummet och klättrade genom porträtthålet. Rummet var fortfarande ganska fullt, eftersom det inte var så sent, men jag kände mig utmattad. "Jag går och lägger mig," sa jag till dem. "Gonatt."

"Jag kommer också," sa Grace. "Godnatt Aidan."

"Godnatt," svarade han men en glad ton jag inte hört honom använda sedan Grace stötte på Matthew.

Där uppe i sovsalen, nynnade Grace för sig själv medan vi gjorde oss i ordning för att sova.

"Du verkar ganska glad över något," kommenterade jag.

"Gör jag?"

"Det är förmodligen en särskild blond pojke som du inte kunde ta ögonen ifrån tidigare"?

"Aidan?"

"Ja, såklart," sa jag uppretad. "Jag såg sättet du såg honom på. Du är kär i honom."

"Nej, det är jag inte. Vi har haft den här diskussionen förut."

"Saker förändras," sa jag och lade mig ner. "Godnatt."
______________________________________________________________

Så, nån som gillar AidenXGrace dramat som jag gör?

Jepp jag gör...


SUPERBRA!!!!

Jättebra!