Ur ett annat perspektiv [SV]

Mer mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

MER!!! Snääälla?♥

ja meer! denna ff är såååå bra!

Mer!

Ååh, börjar sakna den här FF:en riktigt enormt nu..

Förlååt! Har verkligen inte haft nån tid till att skriva! (kom hem med bussen för typ en minut sen)Men ska göra en jätteinsats och se om jag hinner klart med ett kapitel imorrn! Men tyvärr kan jag inget lova.

Tack för att ni är så tålmodiga!♥

Här kommer sista delen av kapitel 20!
________________________________________

20. Juldagsmorgonen del 3

Olive och Alice tog skrattande och skämtande på sig sina kläder (Olive sin stickade tröja) och började sen gå ner mot uppehålls rummet. ''Olive, Alice!'' Olive svänge på huvudet och såg att Will kom glatt springande ner för trappen. ''God jul!'' sa han glatt samtidigt som han hoppade ner på golvet förbi de sista trappstegen. ''God jul Will!'' svarade Olive och Alice i kör. Han var iförd en stickad tröja med motivet av en sökare som just skulle fånga kvicken. Olive antog att det var Alices present. I sin högra hand höll han också i boken Quidditch genom tiderna som han hade fått av Olive. ''Tack för presenterna! Jag längtar verkligen till nästa år! Då ska jag söka till Quidditchlaget!'' Olive skrattade, Will älskade Quidditch, vilket både hon och Alice var mycket medvetna om, med tanke på att det var i princip allt han prata om. ''Jag med!'' Flinade Olive. ''Men inte jag! Fortsatte Alice.'' fast det ska bli kul att kolla på!'' Will och Olive skrattade. Alice hade aldrig i hela sitt liv sett en Quidditch match, otroligt nog. ''Förresten, på tal om Quidditch, så ska den första matchen hållas direkt efter lovet. Den har ju blivit ganska uppskjuten med tanke på omständigheterna.'' sa han och tittade försiktigt på Olive. Men hon log, dagen efter de hade kommit tillbaka till Hogwarts så hade hon pratat med hennes föräldrar som gång på gång hade försäkrat henne om att allt var bra. För tillfället så bodde de faktiskt i sjukhusflygeln på Hogwarts, Inte för att de var skadade, utan för att de skulle ha någonstans att sova. De var nämligen bestämt att de skulle spendera jullovet på Hogwarts. ''På tal om det!'', sa Olive som plötsligt kom ihåg osynlighetsmanteln som för tillfället låg gömd i hennes koffert uppe i sovsalen. ''Kom så ska jag visa vad jag har fått för nått!''

Fem minuter senare så var det Will som satt och gapade då Olive försvann under manteln. ''Det är ju otroligt!'' sa han. Jag har bara läst om sånna här, aldrig sett en i verkligheten.'', Olive drog av sig manteln. Tyget kändes verkligen lätt. Nästan som luft. ''Tänk bara vilka möjligheter du får med den där!'' fortsatte Will, medan han fascinerat kände på manteln i Olives hand. ''Jag vet'', sa Olive ''men det känns som mamma och pappa litade på mig när de gav den till mig. Jag menar, det kunde ju lika väl ha varit Jim eller Tim eller hur.'' hon kollade mot Alice som satt på sin säng i skräddarställning djupt försjunken i tankar, av att dömma hennes blick. Vid närmare eftertanke så hade hon faktiskt inte sagt ett ord sen de kom upp till sovsalen.
Alice, som verkade ha märkt att både Olive och Will iakttog henne sa eftertänksamt ''Men tänk om det var nått speciellt de menade när de gav den till dig. Det kanske är ett tecken av nått slag.'' ''Jag tänkte också på det'', svarade Olive ''det måste finnas en mening med det hela. Jag hade inte ens en aning om att vi ägde en osynlighetsmantel förrän imorse, och jag tror knappast att det är någonting som de nyss har kommit över. Dom är ju väldigt sällsynta.''
Will tittade på Olive, till Alice och tillbaka till Olive igen. När ingen av dem ägnade sin uppmärksamhet mot honom så suckade han och sa ''Tjejer... varför måste de alltid tänka så komplicerat?''

jätte bra!! meera ♥

ÜberBRA!

Tack ni båda!

Woooow, skitbra
Du skrev bara nys istället för nyss mot slutet annars var det PERFEKT