Pregnant at seventeen [SV]

Jättejättebra. Hoppas nu bara inte Vic får för sig att ta colin tillbaka. För jag shippar Tedoire så otroligt mkt! ♥ meeer, men stressa inte.

Hej allihopa, här kommer nästa del Hoppas att ni som är lite rädda för att Teddy och Victoire ska göra slut eller något liknande kunnat sova och inte tänkt för hemska tankar om mig för att jag inte skrivit snabbt

_______________________________________________________________

Långsamt banade vi väg till stranden, under tystnad. Fast det var en behaglig tystnad Inte den spända som får dig att vilja smälta ner i marken för att slippa. Vi kom fram till en stock och satte oss på den.

"Det var här du talade om för mig att du var gravid", sa han.

"Ja, jag antar det", sa jag och ryste. "Det är så kallt."

"Tja, det är vinter vid den engelska kusten", påpekade Colin.

"Tro mig, jag vet", sa jag och drog min jacka närmare min kropp.

Han tog fram en cigarett och tände den.

Jag skakade på huvudet. "Du vet att jag hatar det."

"Jag har tänkt på att sluta", sa han. "Det har bara inte blivit av."

Jag drog min fot runt i sanden och försökte tänka på vad jag skulle säga till honom.

"Så vad var det du skulle prata om?" frågade han och avbröt mina tankar.

"Jag bara... jag ville bara veta om du hade några tankar på att vara en del av vår dotters liv." Jag stirrade på marken, ville inte titta på honom och fasade för vad hans svar skulle vara.

"Dotter?"

Långsamt lyfte jag mitt huvud och tittade på honom. Han stirrade på mig med de där intensiva gröna ögonen, som om han kunde se rakt genom min själ.
"Ja, det är en bebisflicka." Svarade jag.

"Wow," sa han. "En flicka."
Jag nickade.

Han var tyst, stirrade ut på vattnet och tog ett djup bloss på sin cigarett.
Efter ett tag, tappade han den på marken, fimpade den på sanden med sin sko. Han vände sig om och tittade på mig.

"Vic, det är något jag måste berätta för dig."

"Vad?"

Han var tyst för ett ögonblick, och sedan frågade han, "Jag berättade aldrig om min pappa, gjorde jag?"

"Du sa bara att han inte varit där."

"Tja, han brukade vara där. Han var en alkoholist och han kom alltid hem full och min mamma... hon väntade alltid på honom vid middagen, men det blev alltid kall eftersom han kom hem så sent. Och han kom alltid hem och skrek och slog henne och jag brukade gömma mig i hörnet och hoppades på att han inte skulle komma mot mig med. Men ibland gjorde han det..."

Hans röst tystnade och han stirrade på sina fötter.

"Colin..." sa jag och lade min hand på hans arm.

Han lyfte sitt huvud och tittade på mig. Hans ansiktsuttryck var så sorgset och så sårat. Jag ville ta honom i mina armar och hålla honom. Jag ville kyssa bort all hans smärta, få honom att glömma de hemska minnena.

Plötsligt blixtrade mina tankar till Teddy. Min pojkvän. Killen jag älskade.

Merlin, jag var så förvirrad.

"I alla fall", fortsatte han, "jag lovade mig själv att aldrig bli som honom. Men ibland är jag rädd att jag är det. Varje gång jag blir full, slutar det med att jag hatar mig själv för det. Men jag fortsätter iallafall.

"Du håller inte på att bli din pappa."

Han blundande. "Det vet du inte."

"Jo det gör jag." Jag pausade. "Colin, varför berättar du det här för mig?"

"Jag kommer till det", sa han och öppnade sina ögon, ett litet leende flög över hans ansikte. "Ha tålamod."

Jag väntade på att han skulle fortsätta.

"När du talade om för mig att du var gravid, var allt jag kunde se min pappa. Min pappa misshandla min mamma. Min pappa slå mig. Och jag... och jag tänkte att det vore jag en dag och jag kunde bara inte låta det hända. Jag klarade inte av att låta idén av att vara pappa och låta det bli en möjlighet. Så jag satt alla det där hemska sakerna till dig. Och jag är ledsen för det. Men jag var rädd, förstår du?"

"Vad om ursäkten du använde mot mig? Om att inte kunna vara pappa för att du och ditt band skulle slå igenom stort?"

"Tja", svarade han. "Det var egentligen inte anledningen till att jag var upprörd, jag typ bara använde det som en ursäkt. Men mitt band är viktigt för mig, det vet du väl Vic. Vi kommer att få ett skivkontrakt en dag. Jag vet det."
Jag försökte låta bli att himla på ögonen.

"Du tror inte att vi kan, eller hur?"

"Jag tror bara att du behöver vara realistisk, Colin."

Han suckade. "Men verkligheten suger."

Jag skrattade. "Ja, men det betyder inte att du kan fly från det. Du måste bara acceptera det."

"Jag har saknat dig, Vic", sa han plötsligt.

Jag vände mig om och såg på honom. "Ibland saknade jag dig med."

"Ibland?"

Jag ryckte på axlarna. "Det sista minnet jag hade från dig var när du var en skitstövel och behandlade mig som skit. Jag skulle inte spendera timmar med att sörja och sakna dig efter det."

"Är det fortfarande med den där Teddy?"
Jag nickade.

"Jag förstår", sa han.

"På tal om Teddy. Jag ska träffa honom snart. Jag borde gå", sa jag och ställde mig upp.

"Vänta", sa han och tog tag i min hand för att stoppa mig. "Jag besvarade aldrig din fråga."

"Vilken fråga?"

"Den om jag ville vara en del av bebisens liv."

"Åh", svarade jag nervöst, "den frågan."

"Jag tror att jag vill det."

Jag spärrade upp ögonen. "Verkligen?"

Han nickade.

Jag kände ett leende tvärs över hela ansiktet. "Toppen!"

"Ja, så... när bebisen är född, ta med henne, okej?"

"Vill du vara med när hon föds?" frågade jag.

Han såg förvånad ut. "Du vill inte ha mig där."

"Jo, det vill jag. Du är hennes pappa."

"I så fall, ja, okej."

"Okej, bra, då går jag då", sa jag.

"Visst", sa han och ställde sig upp. "Vi ses senare."

"Ehm hejdå", sa jag besvärat. Skulle jag krama honom? Eller bara gå?

Han tog det beslutet åt mig när han drog i mig i en kram. "Hejdå, Vic", viskade han i mitt öra.

"Hejdå, Colin."

_______________________________________________________________

Ingen Teddy, men ta det lugnt det kommer. Hoppas att ni är lite lugnare... fast...nä ska inte avslöja nåt
Skriv gärna vad ni tycker^^

Jättebra!

Nu fick jag en helt annan syn på Colien, men det får int bli han och Vig, det måste vara Vic och Teddy!

Jag gillar Colin mer nu. Men jag ville ju inte gilla honom...
Ugh, vad jobbigt X3

Lugnare! Verkligen inte! Hur kan man vara lugn när man läser ett så bra kapitel?

Undrar om Vic kommer berätta för Ted om mötet!

Åh, Colin ♥

Toppen!

Jättebra kapitel,du gav mig en helt annan syn på Colin♥

jättebra!!!

yubnjkölgtfuvjygbh! Det där var mitt språk för: OMG JAG DÖR SNART! HERRE MIN GUD! JESUS CHRIST SUPERSTAR ALLTSÅ! Nämen nu måste jag lugna ner mig!