Berättelse: Jag är den jag är! G(Med lite svordomar)

Hej här är jag med en ny berättelse!

Namn: Jag är den jag är!

Rating: G(med lite svordomar och sådant)


Beskrivning: Det utspelar sig i vår tid och värld, i en helt vanlig högstadieskola i Sverige. Som på alla skolor är det lite bullrigt och stökigt, mobbning förekommer och grupperna i skolan är tydliga. Det är många i varje klass.
Ungdomarna är väldigt präglade av kändisarna och deras vuxna i närheten. De flesta killar och tjejers idol är Justin Bieber eller någon annan tonårs kille eller tjej och man är konstig om man inte gillar honom. Det finns många olika grupper, Beliebers, nördar av olika slag och dom få som gillar rock. Och så finns det helt enkelt dom som är något mitt emellan allt. En helt vanlig skola där ungdomar har helt vanliga problem och åsikter. Men det finns en som skiljer sig från det.
Alice är en femtonåring som är helt olik sina kamrater. Medan tjejerna i hennes klass blonderar håret och bär kjol så sticker hon ut helt. Hon målar sig svart runt ögonen, klipper håret kort och färgar det också svart, klär sig i svart jeans och någon rockkändis tröja. Ingen i hennes klass accepterar henne för hennes stil.
Men hon finner sig inte i det och försöker inte ändra på sig, istället understryker hon ännu mer hur annorlunda hon är och stoltserar med vem hon är. Hon försöker få hennes kamrater att acceptera henne och förstå hennes åsikter, vad det än krävs!


Prolog: ”Jag kan inte fatta hur hon kan gilla Queen”. Monika sa bandets namn med avsmak och resten av oss stämde in. ”Hon” var ju såklart Alice. Udda, konstiga Alice med sin helknäppa smak. Alice som gick runt med svartfärgat hår och Alice Cooper tröjor. Alice som alltid irriterade oss med att predika om att människor har rätt att tycka vad dem ville.
”Ja Alice är helknäpp, har ni sett den nya frisyren hon har?” jag pekade åt Alice som satt i sitt vanliga hörn med hörlurarna på. Hennes nya frisyr var minst sagt ful, den kvar kort som håret på en kille och spretade rakt åt alla håll.
”Usch vad fult” sa dom andra och jag drog en hand genom mitt egna långa blonda hår. Alice hade helt klart ingen stil eller klass alls.
”Hon sitter säkert och skriver på någon ny uppsats om människors rättigheter” sa jag och vi alla skrattade hånfullt tillsammans. Det enda människan hade rätt till var att hålla sin trut. Och försöka passa in. Något som Alice helt fått om bakfoten.
Jag skulle precis säga något mer elakt då klockan ringde in till lektion och vi började röra oss mot salen.

Tänkte att om ni gillar det så lägger jag upp första kapitlet^^

Jag tycker att du tar upp ett väldigt bra ämne som är ett stort problem här i världen. Dessutom skriver du på ett väldigt bra sätt och jag ser fram emot att se hur det hela utvecklar sig

Jag är den jag är!
Kapitel ett:
Hejsan, jag heter Alice Karlsson, jag är femton år gammal och går på en vanlig högstadieskola i Stockholm. Och vanlig är just vad min skola är, eleverna är vanliga, stökiga elever och lärarna är vanliga, strikta lärare. Det är bara jag som sticker ut.
Det är nämligen så att jag har åsikter som sticker ut, som inte passar in i skolan, som alla hånar mig för. Både lärare och elever.
Jag tycker nämligen att folk har rätt att vara som de vill, se ut hur som helst och älska och hata vad som helst. De är människans rättighet. Men mina ”vänner” tycker såhär: Alla ska försöka passa in, de annorlunda utfryses. I deras ögon ska tjejer vara korta, smala, med långt blont hår, solbränd hy och rosa klänningar. Och killarna ska vara långa, smala med mörkt rufsigt hår och ljusa ögon, samt solbränd hy. Jag passar verkligen inte in på deras beskrivning av tjejer.
Jag är lång, längre än de flesta. Jag har kort, svart och spretigt hår. Är ganska blek, och klär mig mest i mörka jeans och mörka t-shirtar eller linnen med något bra tryck på. Jag är smal också, det enda som de inte klagar på!
Nu ska ni få höra lite om det mina ”vänner” gillar: Justin Bieber, One Direction, Demi Lovato, Selena Gomez och ännu fler unga pojk och flickidoler. De tycker att de som inte ”gillar” dessa är korkade och inte har någon musiksmak.
Jag anses vara korkad, jag lyssnar på rock, Queen, My Chemical Romance och min stora idol Alice Cooper, dessa är mina idoler och alla hatar de på min skola.
Nu när ni vet lite om mig och skolan, så ska ni få höra min historia.

”Var tysta nu, det är Alice tur att läsa sin uppsats” ljöd magisterns röst över de pratande eleverna som genast tystnade. De brydde sig inte ett dugg om Alice uppsats, men ville inte få skäll.
Alice steg fram framför klassen, iförd i Alice Cooper tröja och svarta jeans var det många som tittade snett på henne.
Hon harklade sig och började läsa upp sin uppsats om Queen som hon hade skrivit. Det hade varit meningen att man skulle skriva om någon musikgrupp man gillade, vilket hon hade gjort. Hon rabblade upp all fakta och historia hon skrivit upp om gruppen, men ingen lyssnade riktigt. De hatade Queen allihoppa, förutom Alice då. Men de ville inte säga något dräpande då magistern fanns i klassrummet.
”Nu när ni vet lite om de, så ska jag spela upp en låt av Queen, den heter We will rock you” avslutade hon och slog sedan på Smartboarden som fanns i klassrummet. Hon satte på youtube och letade upp låten. Det var knäpptyst sekunderna innan musiken spelades upp.
Och då kunde inte klassen hålla sig längre, en av tjejerna höll för öronen och alla skrattade åt henne, hånfullt. Vilken hemsk låt! Vilken fjant Alice var!
Alice kokade, hur vågade de skratta åt henne?! Åt musiken?! Ilskan steg henne åt huvudet. ”Era jäkla svin! Ni skulle inte ens känna igen bra musik om den fanns under era näsor!” skrek hon av ren ilska. Flickan som hållit för öronen tog bort händerna och sa ”Men håll käften och stäng av musiken!” samtidigt som hon skrattade elakt. Nu brydde hon sig inte om magistern längre.
Alice kokade över igen, hon sprang fram till flickan som nyss pratat, höjde handen och slog till henne med allt hon orkade.
Alla tystnade, vad hade hon gjort?! Alice hade blivit galen! Hon hade just slagit till en oskyldig tjej! De brydde sig inte om de faktumet att flickan provocerat henne...

Skitbra Jessica Tonks ♥
AHH OMG DE ÄR BARA SÅ BRA!!!

OJ! Vilket slut! Kom väldigt oväntat att Alice slog till tjejen. Det är sådant man tänker att man vill göra men som man inte gör Härligt med lite personlighet Allt mycekt bra skrivet. Tycker lite extra om att du ger Alice en liten presentation också, det ger lite med djup

Wow! Tack för kommentarerna xD Ska skriva andra kapitlet snart^^

Jag vet inte vad jag ska skriva! Det är SUPER!!!!! du skriver så... ÄÄ det går inte förklara! Svinbra!

Superbra!
Gillar att prologen är skriven i en av mobbarnas perspektiv.
Det ger en en bättre bild av allt.

Tack tack åter igen!
Men tänkte bara säga att jag kommer försöka lägga upp ett kapitel varje helg, ska dock se om jag kan hålla det xD

Det blir jättebra!